Pelle Wistén, producent

”Människan är inte där hennes skor står, utan där hennes drömmar finns”

Kultur – en viktig insats för hållbar folkhälsa

Seminarier i Malmö, Göteborg, Umeå och Stockholm under år 2014 samt utgivandet av en antologi där ett trettiotal forskare medverkade.

Kunskapen om att kulturella upplevelser kan ha positiv betydelse för vår hälsa har ökat under senare år men det har gjorts få översikter av det aktuella kunskapsläget och begränsade forskningsinsatser. Vi vill därför genomföra en seminarieserie i fyra städer om kultur som insats för folkhälsan, samla föreläsningarna i en antologi och därmed bidra till fortsatta aktiviteter och mer forskning inom området. Olika kulturaktiviteters betydelse för olika gruppers och åldrars hälsa och välbefinnande kommer att belysas i ett folkhälsoperspektiv och även som behandling.

Syftet är således att redovisa och synliggöra det aktuella kunskapsläget om kulturens betydelse för folkhälsan för folkhälsoarbetare, kulturarbetare, riks- och lokalpolitiker, hälso- och sjukvårdspersonal, arbetsmarknadens parter och andra intresserade för att stimulera till fler hälsofrämjande aktiviteter med kulturen som insats och mer forskning.

Bakgrund

I Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande år 2000 Hälsa på lika villkor framhölls att det finns vetenskapligt stöd för att kulturaktiviteter är ett värdefullt komplement till rehabilitering och behandling och att ett mer aktivt deltagande i kulturlivet sannolikt skulle medföra ett bättre och mer jämlik hälsa i befolkningen. Regeringens proposition Mål för folkhälsan (2002), som antogs av riksdagen år 2003, framhöll att de kulturpolitiska målen är ändamålsenliga ur ett folkhälsoperspektiv och att kulturell delaktighet är av särskild vikt. I propositionen Forskning för ett bättre liv (2004) ansåg regeringen att forskningen om kulturens betydelse för folkhälsan borde stärkas. Därefter har detta inte tagits upp i forskningspropositionerna 2008 och 2012.

2005 gav Statens folkhälsoinstitut ut en exempelsamling från forskning och praktik om kulturens betydelse för folkhälsan. Förutom en presentation av relevanta forskningsstudier beskrevs utvärderade kulturprojekt inom skola, ungdomsverksamhet, arbetsliv, vård och äldreomsorg. 2008 publicerades en essäsamling om sambandet mellan kulturens yttringar och hälsans tillstånd (Bjursell & Vahlne Westerhäll, red, Kulturen och hälsan. Santérus förlag) där medsökande Töres Theorell skrivit ett kapitel om Kultur och folkhälsa. Theorell har också publicerad en bok om Noter om musik och hälsa (Karolinska Institutet 2009). 2010 presenterade Vetenskapsrådet den forskning som rådet finansierat inom området kultur och hälsa och forskningsområdet hade ”formligen exploderat” enligt en av de citerade deltagarna.

Aktiviteter

Den seminarieserie och antologi som vi vill producera kommer att presentera resultaten från de senaste tio årens forskning och utvärderingar av effekter av kulturaktiviteter i ett folkhälsoperspektiv, vilket innebär såväl hälsoeffekter som bestämningsfaktorer för hälsa, t.ex. ökat självförtroende, större socialt nätverk, ökade kunskaper, arbetstillfredsställelse mm. Utvärderingar har genomförts med många olika metoder som enkäter, intervjuer, fokusgrupper, uppföljning av hälsotillstånd med biologiska prover och sjukskrivningar.

Seminarierna ska också ge en överblick av kunskapsläget, exempel på lokala aktiviteter, bl.a. genom möjligheter till posterutställningar och korta presentationer, samt diskussionsmöjligheter. De nationella politiska förutsättningarna för kulturinsatser för folkhälsa diskuteras främst vid det avslutande seminariet och de regionala förutsättningarna tas upp vid varje seminarium.

Kulturhälsoboxen

En viktig uppgift för seminarierna är att sprida kunskap om Kulturhälsoboxen, som tagits fram i projektet ”Kulturpalett på vårdcentraler”. Kulturhälsoboxen har utarbetats som ett stöd för vårdcentralerna att skapa hållbarhet med hjälp av kulturaktiviteter för både patienter och personal. Boxen består av en samlad bokserie med sex olika skrifter som vardera representerar de olika kulturhälsoområdena dans, musik, bild, teater, film och stillhet skrivna av forskare, författare och kulturproducenter.

Antologi

Innehållet i seminarierna kommer att dokumenteras i en antologi, som kan tjäna som underlag för bidrag till såväl kommande forsknings-, kultur-, arbetsmiljö- och folkhälsopropositioner som regionala och kommunala satsningar inom området.

Redan under förberedelsetiden för detta projekt har fler kommuner och organisationer hört sig för om möjligheterna att genomföra liknande seminarier. Baserat på erfarenheterna under 2014 kan fler seminarier arrangeras för att ytterligare sprida kunskaperna under förutsättning att finansiering ordnas.

Projektet ”Kulturen – en viktig insats för hållbar folkhälsa” med seminarier, antologi och underlag för fortsatta insatser ger möjlighet till överblick om sambandet mellan kultur och hälsa, identifierar kunskapsluckor och ger breda möjligheter till samverkan mellan olika kulturaktiviteter.  Baserat på erfarenheterna av dessa första fyra seminarier kommer vi att arbeta för kortare eller lika långa seminarier i fler städer.

Idé och planläggning

Projektidén och planläggningen har utförts av kulturproducenten Pelle Wistén, professor Christer Hogstedt (f.d. forskningschef vid Statens folkhälsoinstitut), professor emeritus Töres Theorell (f.d. chef för Institutet för Psykosocial Medicin), Stockholms Universitet och Karolinska Institutet och professor Eva Bojner Horwitz, Uppsala universitet som är projektledare för Kulturpaletten. Pelle Wistén kommer att organisera seminarierna. Eva Bojner Horwitz, Christer Hogstedt och Töres Theorell kommer att medverka vid seminarierna och tillsammans med Pelle Wistén vara redaktörer för den planerade antologin.

Program för heldagsseminarier i Göteborg, Malmö, Umeå och Stockholm

Varje seminarium kommer att pågå mellan 10.00 – 16.30 och innehålla 5 – 6 föreläsningar, kulturinslag, presentationer av regionala och lokala kulturaktiviteter med hälsofrämjande inriktning och rikligt med diskussionstid. Vissa presentatörer kommer att medverka vid flera seminarier, andra bara på ett. Vi beräknar antal deltagare till 100 – 300 personer. Deltagaravgiften skall vara låg (250 kronor).

På varje seminarium kommer nedanstående frågeställningar att behandlas med speciell temainriktning för: Kultur för barn och unga, Kultur i arbetslivet, Kultur i vården samt Kultur för äldre

  • Kultur för folkhälsa i ett historiskt och internationellt perspektiv. Erfarenheter av kulturaktiviteter för folkhälsa, t.ex. teater, bygdespel, körsång, dans, musik, bild, målning, skrivargrupper, konstpromenader mm.                                      
  • Är det lika hälsosamt att konsumera kultur som att vara aktiv?  Vilken kulturaktivitet gör dig hållbart friskast?                           
  • Kulturella aktiviteters betydelse för hälsan i olika livsskeden – barn och ungdom, arbetsåren, åldrandet.                                       
  • Hur fungerar Kulturhälsoboxen och kultur på recept?                           
  • Vilka forskar om kulturaktiviteter för folkhälsa och med vilka metoder?                   
  • Vad bestämmer folkhälsan?                           

 Är kulturen tillgänglig för alla? Kulturaktiviteter på arbetsplatsen och i närområdet.

Jag ska egentligen inte jobba här

En varm, rolig och mångbottnad monolog om äldrevården. Föreställningen är en dramatisering av Sara Beischers debutroman med samma titel. Regi: Pelle Wistén

Inledning

A4 avled i morse. Kvart över fyra. De flesta verkar dö på morgonen. Jag undrar om jag kommer att dö på morgonen…? Vem är A4? Det snurrar runt i mitt huvud.

Moa är nitton år och ska bli skådespelare. Hon har precis flyttat till Stockholm och måste ha ett jobb. Hon får en timanställning på äldreboendet Liljebacken. Chocken blir total när hon ställs inför död, kroppsvätskor och stressiga arbetsvillkor.

Projektbeskrivning

Jag ska egentligen inte jobba här är en monolog med tillhörande workshop i upplevelsebaserat lärande. Monologen är en dramatiserad bearbetning av författaren Sara Beischers kritikerrosade debutroman med samma titel från 2012. Ett vardagsäventyr om äldreomsorgen och döden, om det triviala och fula men också en berättelse om det vackra och viktiga som kan finnas där man minst av allt trodde att man skulle hitta det.

Med monologen Jag ska egentligen inte jobba här vill vi lyfta upp äldreomsorgen på scenen där den inte består av djupa suckar och bekymrade pannor utan där den istället beskrivs som den är; vacker, sorglig, humoristisk och dramatisk. Vi erbjuder både offentliga föreställningar med efterföljande samtal och monolog med samtal alt. workshop i upplevelsebaserat lärande för vårdutbildningar, fortbildning inom vård och omsorg, på gymnasier, folkhögskolor, KomVux och universitet samt för politiker och tjänstemän.  

Syfte

  • Att berätta om allt det man får som anställd i vården under en arbetsdag.
  • Att levandegöra vad äldrevård innebär direkt från vårdgolvet.
  • Att skapa diskussion om aktuella etiska frågeställningar. Hur man ger en bra vård i livets slutskede.
  • Att med teatern som verktyg gestalta livets olika skeden med både värme och humor.
  • Att genom upplevelsebaserat lärande samtala om hur man påverkas av sitt arbete. Eventuella skillnader mellan vad man är tillsagd att göra, vad man får göra och vad man vill göra.

”Om du känner en svag doft av pepparmynt kommer det antagligen från Gullans fötter. Om du ser hur hon öppnar sin handväska, om du ser hur hon ger mig den röda portmonnän, var vänlig att inte vidarebefordra det till Annica Bäcklund. För om Gullan inte får bjuda på princessbakelse skulle hon tycka det var förargligt. Om du ser att jag matar Gullan, om du lägger märke till att jag torkar hennes mun ren från grädde, om du ser hur generad hon blir, ber jag dig att titta åt ett annat håll.”

Medverkande

Monica Kjellberg och Pelle Wistén träffades för 18 år sedan i samband med grundandet av Teater i Haga och uppsättningen av Bröderna Lejonhjärta i Gustav den III slottsruin i Hagaparken. Det uppstod då en vilja hos båda att fortsätta arbeta tillsammans vilket resulterade i föreställningen ”Fredag klockan fyra” av Fredrik Ekelund. Därefter skildes våra vägar fram till hösten 2017 då Monica fick idén att göra en monolog om äldrevård med tillhörande seminarium kring boken Jag ska egentligen inte jobba här av Sara Beischer.

Vi styrs båda av ett starkt engagemang att använda teaterns gestaltning och berättarförmåga som verktyg för att förmedla kunskap, etiska dilemman och visa hur det verkligen är.

Monica Kjellberg är vård- och omsorgslärare, undersköterska, skådespelare och sångerska. Monica har arbetat i mer än 20 år inom äldreomsorgen. Parallellt med olika anställningar inom vården och utbildning på Lärarhögskolan och Stockholms universitet skrev hon föreställningen Vem vill bli gammal? som uppfördes för vårdpersonal, elever och politiker. År 2012 skrev Monica Signe, en ny föreställning som tog upp demens, anhörigperspektivet och undersköterskans roll. I sitt nuvarande arbete som lärare är närmare 80 % av Monicas elever utlandsfödda och har ännu inte ett flytande svenskt språk men genom att spela Signe, att använda dramatik som en metod i undervisningen, har det varit lättare att nå fram till eleverna även om det finns brister i språket.

Sara Beischer debuterade med den kritikerrosade och uppmärksammade romanen Jag ska egentligen inte jobba här år 2012. Hon arbetar för närvarande som författare och föreläsare. Hon är utbildad gymnasielärare i svenska och religion. Under åren 2012-2017 har Sara mottagit ett flertal priser och stipendier från; Hallands författarsällskap, Årets äldreomsorgspris, Halmstads kulturstipendium, Robespierrepriset, Hallandspostens kulturstipendium samt ett flertal arbetsstipendier. Hon är utsedd till ambassadör för Unga Berättare

En fyraårig nationell satsning mot våld bland unga.

”Vi vill beröra. Ruska om!”

 År 2009 – 2012 En kort sammanfattning

Pelle Wistén, projektledare

”Den dag vi slutar bry oss blir en otäck dag!”

Inledning ”För två veckor sedan misshandlades en ung man med en cykelkedja utanför en restaurang i Stockholm.”Ingen fara för livet – läget är kritiskt men stabilt!” När patienten från ovanstående notis undersöktes på Södersjukhuset visade det sig att den unge mannen fått en spricka på skallens högra sida och blödningar på båda sidor av hjärnhinnan. Efter sex år beskriver han sin situation så här: ”Jag känner mig ännu inte mycket bättre än vid tiden just efter överfallet. Jag kan inte stå på ett ben. Tidigare spelade jag hockey och fotboll. Idag är det omöjligt. När jag vaknar på morgonen är det oftast fullständigt omöjligt att minnas vad jag gjorde dagen innan. TV-serier kan jag bara se om jag får en kort resumé av mina kamrater innan ett nytt avsnitt börjar.”

Detta är ett exempel på symptom, nedsatt livskvalitet och nya försämrade levnadsvillkor som ofta drabbar unga människor efter ett onödigt, ovärdigt och olagligt övergrepp, som de blivit utsatta för. Jämförelsen med den lilla uppmärksamhet händelsen fick i media med de konsekvenser överfallet fick visar hur mycket mer avskräckande redovisningen skulle kunna vara för att medverka till att förändra beteenden och attityder för att minska våldet bland unga.

Skallskador är bland det allvarligaste man kan råka ut för vid ett överfall. De ger ofta livslånga funktionsnedsättningar som följd av blödningar i hjärnan. En enda ”hög spark” i nacken kan vara dödande, Råkar den träffa det lilla benutskottet som sticker upp i översta nackkotan kan detta gå av och förstöra andningscentrum, vilket kan leda till en plötslig död. Massmedia redovisar sällan konsekvenserna av det våld de rapporterar om. Nyhetsvärdet sjunker snabbt och andra nyheter tar över.

Bakgrund Ett alltmer utbrett ungdomsvåld ledde till att flera separata initiativ startade inom olika organisationer för att försöka förändra attityder och beteenden till våld. Hjärnkraft och Unga KRIS ansökte gemensamt om ett uppsökande informationsprojekt i skolor, tre unga killar ville genomföra ett treårigt interaktivt filmprojekt med tillhörande workshop i samarbete med Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm och Karolinska Institutet University Press planerade för en bok riktad till ungdomar och en interaktiv hemsida om vad som händer i hjärnan när den utsetts för våld av olika slag.

På initiativ av Allmänna Arvsfonden, som mottagit de olika ansökningarna, formulerade de olika organisationerna ett gemensamt projekt för att öka chansen att nå fram i en komplex fråga, vem som egentligen bär det personliga ansvaret för att en sextonåring slås ihjäl – näst efter gärningsmannens yttersta ansvar. Vi ville tillsammans problematisera våldet ur olika perspektiv – förövaren, offret, vittnet och anhörig – och belysa våldets sociala och medicinska konsekvenser samt bidra till att öka kunskapen om våld och hjärnskador genom att ta fram ett långsiktigt hållbart program, riktat till ungdomar, lärare, föräldrar och andra vuxna. Vår gemensamma avsikt var att, under en förstudie (ett pilotår), arbeta fram ett långsiktigt hållbart program och hitta former för att kunna utveckla och utvärdera metoder och arbetssätt.

Ett samarbetsprojekt av den här storleken och omfattningen, med flera medverkande organisationer, skulle kräva omsorgsfulla förberedelser och resurser för att utforma ändamålsenliga arbetsformer. För att komma in på skolor och andra arenor där ungdomar finns var det viktigt att  skapa ett stort kontaktnät, hitta bra kanaler för marknadsföring, ha hög beredskap och stor flexibilitet.

Akta huvudet har genomfört en omfattande utåtriktad verksamhet som vilat på en ideologisk grund och med en stark drivande kraft som fört verksamheten framåt. Uppkomna idéer och förslag tillsammans med nyvunna erfarenheter och kunskap har hjälpt oss att finna vägar till utveckling, förnyelse men också till förändring i jämförelse med de ambitioner vi hade vid starten för ett år sedan. Exempelvis kom vi, från att ha lagt mycket fokus på det utövade våldet, till att mer och mer tala om rädslan för våld och att uppmärksamma de som är tysta. Många unga möter inte våld men är rädda för det – det blev viktigt för fortsättningen att presentera alternativ till den rädsla som finns samt att avsätta mer tid och resurser för reflektion och för ungas egna berättelser. Om vi inte gjort det fanns det risk för att vi startade upp processer som vi sedan inte hade tid att ta hand om!

Engagerade ungdomar, samtalsledare och medverkande i våra referensgrupper har, med sina kunskaper och kloka råd, varit en ovärderlig hjälp i utformningen av det långsiktiga och hållbara program för att förändra beteenden och attityder till våld bland unga som skall genomföras under de kommande tre åren.

En nära samverkan har skapats med ungdomar både med och utan tidigare erfarenhet av våld och med engagerade personer från; Skola, Utbildningsförvaltning, Fritid, Domare, Polismuseet, Poliser, Stödcentrum för unga brottsoffer, Resursteamet, Rehabilitering vid Danderyd sjukhus, Södersjukhusets antivåldsgrupp, och Karolinska Institutet, SL’s barn- och ungdomskommunikation, Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa vid Socialstyrelsen, Hjärnfonden, BRÅ, BRIS, Lärarförbundet, Landstingets utbildning och arbetsmarknad, Rikspolisstyrelsen och externa forskare.

Efter genomförda samtalsledarutbildningar med pedagoger från Polismuseet har temadagar, föreläsningar och påverkansprogram genomförts på tio utvalda högstadie- och gymnasieskolor. Vid urvalet har hänsyn tagits till: privata och kommunala högstadie- och gymnasieskolor, geografisk spridning och mångfald. Vi har genomfört en heldag + tre halvdagar på varje skola, totalt fyrtio dagar bestående av; temadag med visning av filmen Res dej inte! och diskussion om de frågor filmen tar upp följt av föreläsning om våldets medicinska konsekvenser. Dag två till fyra; Unga KRIS påverkansprogram och möten med tidigare unga gärningsmän och brottsoffer.

Vi har genomfört separata visningar av Res dej inte! för lärare, föräldrar och på myndigheter. Vid dessa filmvisningar för vuxna har efterföljande samtal haft samma upplägg som för eleverna.

Skolor – unga arenor – myndigheter – organisationer – föreningar – media

Akta huvudet har nått de målgrupper vi ville nå. Vi har utmanat, berört och ruskat om!

Vi har skapat ett nära samarbete med skolor, myndigheter, organisationer, föreningar och media genom personliga möten, nätverksbygge och kontaktnät.

Vi har upprättat pressregister och register över personer som på olika sätt är engagerade eller stöder projektet samt använt oss av deras intranät för att sprida information. Vi arrangerade en pressträff för att synliggöra Akta huvudet som resulterade i medverkan i Rapport, TV4 Nyhetsmorgon, SR P1 Morgon, DN, SvD, Lärartidningen, Pedagogiska Magasinet och Kampen mot våldet – ett specialutskick som nådde 343 000 läsare via SvD. Vi har kontakt med de viktigaste ungdomssajterna inför fortsättningen och vi har byggt upp ett brett nätverk med:

Stödcentrum för unga brottsoffer, Brottsofferjourer, Ungdomsenheter inom polis, Tingsrätter, Fryshuset, Farsor och morsor på stan, Huliganpäron, Friends, Stoppa gatuvåldet, Lugna gatan, Fotbollsalliansen, Nattvandrarna, Non Fighting Generation, Värmdöpolarna, Hem och Skola, Föräldraalliansen, Rädda Barnen, Röda Korset, Barn- och ungdomsmottagningar, Ungdomsakuter på sjukhus och Rehabiliteringsenheter.

Del 1 – Nationell turné 1 mars 2010 – 28 februari 2013 Erbjudande till skolor och ungas mötesplatser

Del 2 – Arbete med yngre barn Redan vid det inledande referensgruppsmötet framkom synpunkter om att vi i projektet även borde ta fram pedagogiska metoder för att nå yngre barn i ett förebyggande arbete. Detta har återkommit under hela pilotprojektet och vi har därför dragit slutsatsen att detta bör ingå i projektet för att uppnå projektets övergripande syfte att förändra ungas beteende och syn på våld.

Del 3 – Föräldrar och anhöriga Detta är en annan grupp som redan tidigt påtalades som en nyckelgrupp i projektet. Metoder för att nå föräldrar och anhöriga är att arrangera filmvisning med diskussion och föreläsningar för föräldrar och anhöriga i samarbete med skola

Del 4 – Opinionsbildning Utifrån det helhetsperspektiv som Akta huvudet har är opinionsbildning en viktig del. Ett stort antal barn och unga är utsatta och riskerar att hamna i ett livslångt utanförskap om inget görs. Det finns ett antal mekanismer som bidrar till och förstärker utanförskap och leder till slöseri med resurserna; brist på samverkan mellan aktörerna, kortsiktiga beslut, unga betraktas som offer och hjälplösa, stigmatisering – en kategorisering av grupper eller enskilda personer som avviker från den egna samhällsnormen genom ett fysiskt handikapp, missbruk, religion, etnicitet, klass och kön. Bristen på samverkan mellan olika aktörer innebär en frånvaro av helhetssyn. Där en aktör ser social utsatthet ser en annan ett försörjningsproblem. Ytliga problem blandas med underliggande orsaker. Individen ses som offer istället för kapabel att ta ansvar. Till detta kommer ett kortsiktigt tidsperspektiv som hänger ihop med budgetårets begränsningar för långsiktigt tänkande. Det finns betydande mänskliga och ekonomiska värden i att, så tidigt som möjligt, hindra dessa mekanismer att lösa ut. Vägen framåt bygger på tidiga insatser, strukturell samverkan mellan aktörer och att ett långsiktigt helhetsgrepp tas kring de insatser som sätts in.

Socioekonomisk analys av våld bland unga Akta huvudet vill visa på de ekonomiska och sociala vinster man gör om vi ser barn och unga som en långsiktig investering istället för i ett kortsiktigt tidsperspektiv. Under de tre kommande åren kommer därför en socioekonomisk analys av våld bland unga att genomföras parallellt med den ordinarie verksamheten. Projektet kommer att utveckla och tillämpa en metod med vars hjälp man socioekonomiskt kan utvärdera effekterna av arbetet inom projektet. Arbetet läggs upp i tre olika steg.

  • Det första steget handlar om att ta fram modeller och visa på de socioekonomiska effekterna av våld mot huvudet utifrån ett individperspektiv
  • Det andra steget handlar om att beskriva effekterna på samhällsnivå
  • Det tredje steget handlar om att ta fram modeller för och beskriva de socioekonomiska effekterna av arbete inom Akta huvudet både på individnivå och samhällsnivå.

Föreläsningar, seminarier och kunskapskaféer Ett annat betydelsefullt inslag i opinionsarbetet blir de seminarier som arrangeras i regionerna parallellt med skolinsatserna. En heldag med föreläsningar, film, utställning och debatt för skolledare, lärare, myndigheter, organisationer och föreningar. Seminariet har följande innehåll:

1. Hur kan ungas våld förstås? 2. Möte med brottsoffer. 3. Våldets medicinska konsekvenser. 4. Symptom och effekter av traumatisk hjärnskada. 5. Visning av filmen Res dej inte! följt av diskussion. 6. Presentation av Akta huvudet. 7. Kunskapskafé med frågor om våld, värderingar, ideal och ansvar följt av redovisning.

Dessutom vill Akta huvudet bidra till samverkan mellan olika aktörer, visa på goda exempel och undersöka möjliga samhällsgemensamma finansieringar för de som vill arbeta med förebyggande insatser samt genom att sprida kunskap om de medicinska och sociala konsekvenserna av våld bland unga.

Pelle Wistén, projektledare

Digitalt hus – ett upplevelsehus med hjälp av modern teknik

Kulturupplevelser – utbildning – kommunikation

En kort sammanfattning Pelle Wistén, utredare 2011-02-06

Inledning

Den digitala biografen är ett teknikskifte från den traditionella analoga biografen och  säkerställer att kommande generationer tillsammans får uppleva allt det som ett digitalt hus kan erbjuda – oavsett var de bor.

Digitaliseringen har intensifierats under senare år och all filmproduktion, all filmdistribution och all filmvisning kommer att vara digital inom ett par år. I januari 2010 fanns ca 30 dukar. För närvarande finns ca 110 dukar i landet varav 100 har den nya 3D – tekniken.

Enligt preliminära beräkningar kommer vi att ha ca 150 digitala biografer vid slutet av år 2011 varav 130 med 3D. Den analoga tekniken är på väg bort helt och hållet efter att ha hållit i princip hundra år med väldigt få förändringar. Att vänta med att gå över till den nya tekniken är emellertid inget alternativ eftersom 35 mm – kopiorna beräknas försvinna på 1 – 2 års sikt.

Ett kultur-, utbildnings- och interaktivt konferenscenter mitt i byn

Genom den digitala tekniken uppstår helt nya möjligheter. Den gör det möjligt att visa film, opera, konserter, teater och sportevenemang live, arrangera kortfilmsfestivaler, rockgalor och liknande på stor duk, allt med mycket hög bild- och ljudkvalitet.

Studier, föreläsningar, seminarier och konferenser får nya kommunikationsmöjligheter som är betydelsefulla för både kommun, utbildning och näringsliv på orten. Genom tvåvägskommunikation kan man samtala med hela världen utan att resa utanför den egna kommunen.

Ett digitalt hus utvecklar den kulturella infrastrukturen. Ett kultur-, utbildnings- och interaktivt konferenscenter mitt i byn som har positiva effekter på besöksnäring, marknadsföring och synlighet och som kan fungera som en modern mötesplats och arena för spridning av information och kunskap samt kontakt med omvärlden. Dessutom kan verksamheten skapa arbetstillfällen både direkt och indirekt.

Digitalt hus kan hålla premiär samma kväll som i storstäderna och visa film under längre tid eftersom man kan ladda ner filmen i sin server och visa dem om och om igen. Det ger aktualitet, tilltagande intresse från lokalbefolkningen och ger ett större publikunderlag med ökade intäkter.

Ur ett lokalt kulturpolitiskt perspektiv är det viktigt att slå vakt om den offentliga gemenskaps -kulturen som bygger på våra sociala behov av starka upplevelser tillsammans med andra människor. Att satsa offentliga medel är klokt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv – ett sätt att bibehålla och utveckla förutsättningarna för ett rikt kulturliv i hela kommunen.

Digitalt hus är inte bara digital bio, det kan också fungera som kulturbärare och kostnads -effektiv kulturspridare med teater, musikkonserter, seminarieinnehåll och sportevenemang, live via satellit eller fibernät till biografdukar till hela landet. Det digitala huset kan tillgodose synskadades och hörselskadades behov, lokala etniska minoriteter samt användas för interaktiv distansutbildning. Syntolkning innebär att syntolk, en berättare, ligger inlagd i filmens ljudspår. Textning på olika språk finns som tillval för döva och hörselskadade. Vi kan importera filmer från invandrarländer som textade på valfritt språk. Via World Wide Cinema kan vi, genom den digitala tekniken, beställa textade filmer från världens alla hörn.

Idag nämns allt oftare kultur som förebyggande hälsovård. Det finns en tydlig koppling mellan njutning, kultur och friskvård, kropp och själ, att sträva efter balans mellan ett brett och fördjupat kulturliv och folkhälsa.

Med digitalbio försvinner även många av de mijlö – och hälsofarliga hanteringarna kring biografen, tunga transporter med lastbil, tåg och buss, miljöfarliga kemikalier och farliga lyft för biografens personal Det blir även stora folkhälso – och miljövinster när människor inte behöver resa i samma utsträckning som idag.

Bakgrund

I motsats till många andra länder börjar Sverige inte från ett noll – läge idag med att bygga upp teoretisk och praktisk kunskap för digital bio. Ett sådant arbete har pågått sedan början av år 2000. I januari det året tog SFI initiativ till Arbetsgruppen för digital bio och samtidigt startade Folkets Hus och Parker (FHP) pilotprojektet Digitala Hus som omfattade en långsiktig digitalisering av deras egna biografer. 

FHP såg digitaliseringen som en lösning på landsortsbiografernas främsta problem – alltför liten tillgång till aktuella premiärfilmer – och att utnyttja den moderna tekniken för att öka tillgängligheten till annan kultur, utbildning, sport och nöje. Den första offentliga, digitala filmvisning skedde i Smedjebackens Folkets Hus den 14 februari 2001 med premiären av Christina Olofssons långfilm ”Kattbreven”.

I och med att Digitala Hus är Europas första digitala biografkedja har FHP i kraft av sin pionjärgärning och framgångar rönt stort internationellt intresse. De har för närvarande ca 220 registrerade biografer på ca 215 orter i landet, och är med andra ord Sveriges största biografkedja.

Sveriges första digitala 3D-bio invigdes i augusti 2008 på Biograf Spegeln i Malmö. Först ut var en exklusiv förhandsvisning av den omtalade konsertfilmen med rockgruppen U2  Den nya typen av digital 3D är överlägsen den gamla analoga 3D-tekniken, både vad gäller bildkvalitet, färg och bildstabilitet, vilket ger en starkare 3D-upplevelse, omöjlig att återskapa i hemmabiosystem.

Hur fungerar det?

Den digitala biografprojektorn är mycket ljusstark, med god färgåtergivning och kontrast. Filmservern är en kraftfull dator med stor kapacitet. Filmen levereras komprimerad och krypterad på en mini – hårddisk som laddas ned i servern. Filmen är därmed oåtkomlig för olaglig nedladdning. Det är enkelt att koppla andra digitala källor till projektorn, och visa innehåll i mycket hög kvalitet: satellit, bredband, BluRay, Twix, DVD, PC, TV, TV-spel, m m.

Tillverkningskostnaden är låg för digitala kopior, 2 – 3000 kr per kopia jämfört med analoga kopior som kostar mellan 15 – 18 000 kr. Kvaliteten är bättre än traditionell 35 mm film, och alltid i ”premiärskick”. Den lilla hårddisken innebär miljövänlig och kraftigt förbilligad transportkostnad eftersom den kan skickas digitalt eller per brev, inga tunga lyft av tunga trälådor med 35 mm film och betydligt enklare hantering av filmen.

Förbättrade kommunikationsmöjligheter

Förutom alla fördelar runt en vanlig filmvisning skapar den nya tekniken unika möjligheter till tvåvägskommunikation, d v s till direktkommunikation med alla närvarande på samma sätt som de sociala medierna fungerar. Den digitala projektionstekniken innebär att föreläsningar, debatter och konferenser kan arrangeras interaktivt via bredband i hög kvalitet.

Satellit kan kopplas till den digitala utrustningen för att visa direktsända evenemang av olika slag, alltifrån rockkonserter, livesändningar från Metropolitan i New York, National Theatre i London och Kungliga Operan och Dramaten i Stockholm till direktsänd sport som fotbolls-VM och OS.

Digitalt är miljövänligt

Den digitala tekniken är miljövänlig. Både genom själva framtagningen och distributionen av digitala kopior, men även genom att den interaktiva tekniken möjliggör möten mellan platser var som helst i världen, en mötesform utan att man behöver resa till varandra.

Omvärldsanalys

Vi har bara sett början på den utveckling som nu pågår vad gäller all typ av kommunikationsmedia, mobiltelefoner, TV, Internet och bio. Svensken ser idag 64 långfilmer per år men bara två av dessa på bio. Det som sker nu är en strukturomvandling där filmen flyttar ut på nätet och konkurrensen mellan olika filmfönster hårdnar.

Morgondagens besökare

Varje generation speglar den tid de föddes i och vi tenderar att behålla de grundläggande värderingar som formas under våra ungdomsår livet igenom. Det antyder att ungas tankar och värderingar är en källa till kunskap om framtiden.

Kairos Future har genomfört värderingsstudier av unga i mer än tjugo år. Studierna visar bland annat att 80-talisterna vill ha många valmöjligheter i livet, hålla alla dörrar öppna och det är oerhört viktigt för dem att känna sig fria. Denna möjlighetslängtan speglas också i samhället de växer upp i. De kan zappa mellan ett oändligt antal TV – kanaler och välja mellan en mängd produkter och märken när de konsumerar.

Den unga generationen kräver föränderlighet, snabbhet, kvalitet och de har ständigt ont om tid – allt som digital teknik kan leverera. De vill se film när den är helt ny, annars laddar man ned den illegalt.

Hur överlever biografen, främst den på landsbygden, den nya tiden?

Biografen och biogåendet överlever bara i framtiden under särskilda omständigheter. Den nya situationen ställer nya krav för att attrahera publiken till biografen. Det blir även allt viktigare för det offentliga (kommuner) att värna sin lokala biograf. Den digitala utvecklingen gör att biografen ”hänger ihop” med resten av världen.

Film är färskvara. Alla vill se aktuella filmer så nära premiären som möjligt, både i stan och på landsbygden. 40 procent av befolkningen står för 80 procent av biobesöken. Övriga 60 procent är dock inte mindre intresserade, men har inte samma tillgång på ny färsk film på landsorten.

Biografer som visar film för dessa 60 procent på landsbygden är inte konkurrenter till storstadsbiograferna då denna publik ändå inte skulle åka in till stan för att se filmen om den bara visades där. Det är bio på hemmaplan eller inte alls för denna publikgrupp som gäller.

ca 110 varav 99 kan visa 3D. 28 av de salonger som skaffat digital utrustning under det senaste året har gjort det med stöd från Svenska Filminstitutet. Till det kommande årsskiftet räknar man med att det kommer att finnas 150 digitala salonger varav 130 kan visa 3D.

Utvecklingen går så oerhört snabbt så de siffror som presenteras just nu från olika håll måste tas med en nypa salt. Sverige har 1028 biografsalonger (det totala antalet varierar i olika undersökningar). Av dessa 1028 är 458 ”röda” avgiftspliktiga och 570 ”gröna” avgiftsbefriade. Avgiftspliktig blir man när man visar fem eller fler offentliga kvällsföreställningar på en spelvecka. Den avgift på varje biobiljett man då betalar går tillbaks till bland annat finansiering av svensk filmproduktion. De röda biograferna (45%) står för 92% av intäkterna enligt 2009 års siffror.

Upplevelsehus – nya interaktiva möjligheter

Film

Sedan starten till och med hösten 2007 hade närmare 120 långfilmer haft digital premiär, vilket var mer än i något annat land i världen. Med en aktuell digital filmrepertoar i hög kvalitet kan många biografer öka biobesöken med närmare 30 procent.

Just nu presenteras tre av historiens största filmklassiker: Livet är underbart, I hetaste laget och Sound of music – digitalt nyrestaurerade och i högsta digitala kvalitet. Filmerna har haft nypremiär på bio i England, där bild- och ljudkvaliteten höjts till skyarna av kritiker och filmerna har gått för utsålda hus med en lyrisk publik.

Opera

Digitala Hus visar direktsända operor från Metropolitan i New York. FHP’s samarbete med The Met är nu inne på sin fjärde säsong och antalet besökare bara ökar. Till föreställningarna hösten 2009 och våren 2010 såldes över 50 000 biljetter. FHP har nu inlett ett samarbete med Kungliga Operan i Stockholm.

Teater

Sedan juni 2009 har ett flertal föreställningar från National Theatre i London och från Dramaten i Stockholm visats digitalt.

Balett

Två livesända föreställningar från världsberömda Bolsjojteatern i Moskva kommer att sändas i Digitala Hus runt om i landet.

Show

Den svenska internationella jättesuccén INSIDE OUT med Cirkus Cirkör kommer att direktsändas från Akusticum i Piteå

Sport

Digitala Hus har bjudit på direktsänd sport som fotbolls-VM, EM och OS. Ett antal biografer visar också hockey – allsvenskan kontinuerligt.

Möten för arrangörer

Vid flera tillfällen varje år samlas arrangörer av olika verksamheter till träffar om film, konst eller scenutbud.

Interaktiva möten

Tvåvägskommunikation i hög bild- och ljudkvalitet mellan olika platser i Sverige liksom övriga världen.

Med den digitala tekniken finns möjlighet att arrangera interaktiva möten via bredband. Fördelar med interaktiva möten är många, det är tidsbesparande och effektivt. Kostnader för resa och boende hålls nere och därmed spar man också på miljön.

Dokumentärfilm

Det finns ett stort intresse för arkivfilm och historisk film. Filmarkivet i Grängesberg arbetar på uppdrag av Svenska Filminstitutet. I uppdraget ingår att bevara och vårda kulturhistoriskt intressanta filmer ”Svenska folkets filmer och svenska folkets filmarkiv till vardag och till fest.”

Mötesplats för unga

– ett nav för all verksamhet för, av och med unga

Pelle Wistén, utredare

En kort sammanfattning

Inledning

Satsningen på att skapa en mötesplats, ett kulturhus är ett uttryck för kommunens vilja att ge ungdomskulturen en framträdande roll i den kommunala utvecklingsstrategin. En tydlig profil på ung kultur bidrar till att öka kommunens attraktionskraft, att bredda och fördjupa kulturlivet och till att stärka den lokala identiteten både inåt och utåt. Vi vill bli roade eller berörda av olika kulturupplevelser. Vi söker utlopp för vår entusiasm, vår nyfikenhet och vår förmåga att förundras. Vi vill diskutera det som berör och vi vill samtala om det som roar eller oroar. I Kulturdepartementets skrift ”Kultur för regional tillväxt” konstateras att kultursatsningar ger tillväxt- och sysselsättningseffekter, inte minst eftersom kultursektorn är sysselsättningsintensiv, genererar hög medfinansiering av andra intressenter, är kostnadseffektiv och initiativskapande och bidrar till en stärkt infrastruktur. Lusten bland ungdom att skapa själva ökar och de estetiska programmen på gymnasierna lockar alltfler elever.

Det har skett en intressant utveckling från den klassiska ungdomsverksamheten på fritidsgårdar till nya mötesplatser för unga i form av ungdomens hus, kulturhus för unga, musikhus och träffpunkter av olika slag och innehåll. De nya mötesplatserna, som har kommuner, ideella organisationer och stiftelser som huvudmän, ger ungdomar möjlighet till fördjupning i olika kulturella uttryck, är kopplade till ungas sociala etablering och integration i samhället och vuxenvärlden genom nära samarbete och samverkan med andra verksamheter som berör unga i den egna kommunen.

Mitt uppdrag

Att ta fram ett utarbetat förslag på verksamhet som skall bedrivas och hur den skall drivas. En verksamhetsinriktning och programidéer baserad på ungdomars behov och önskemål och som grundar sig på en långsiktig satsning på ett kulturhus för unga samt ta med förslag om huvudmannaskap, organisation, drift, lokaler och förutsättningar. Rapporten skall ses som ett underlag för kommande diskussioner.

Kulturhus – en levande mötesplats för unga och unga vuxna

Med beslutet att investera i ett kulturhus för ungdomar skapas en frizon där unga kan få möjlighet att vara sig själva och bli sedda, bemötta och bekräftade utifrån den de är och inte utifrån vad de gör. Den stora utmaningen blir att utveckla en miljö som fungerar kreativt, lärande och avkopplande utifrån ungdomars behov – ett växthus att vistas i.

En tredjedel av pojkarna och fyra av tio flickor saknar mötesplatser att träffas på under sin fritid. Det är betydligt fler än de som saknar idrottsanläggningar eller idrottsaktiviteter. Det behövs en större samverkan mellan olika aktörer för att bättre tillgodose ungdomars mångskiftande behov. Ett kulturhus skulle dels innebära att ungdomskulturen får en egen arena och dels främja en positiv utveckling genom att stärka ungas egna resurser via kreativt skapande och utvecklad delaktighet.

Det är jätteviktigt att bygga en meningsfull fritid, att utvecklas och växa, få respekt och känna trygghet. Vi ser det hela tiden. Det är en inbyggd funktion i alla skapande verksamheter. Det handlar om att skapa en trygg miljö att göra fel i där vi inte betygsätter prestationerna.” Kulturatom, Göteborg

Unga vuxna

Mötesplatser för äldre ungdomar har ökat i antal under senare år och deras gemensamma nämnare har varit att ge möjlighet till delaktighet och inflytande, kreativt skapande och erbjuda möten över olika gränser. Högre kvalifikationer i arbetslivet, svårigheter att få en bostad och ”fixering” vid ungdomlighet har inneburit att inträdet i vuxenvärlden skjutits uppåt i åldrarna.

Med unga i fokus

Den imponerande kulturaktivitet som bedrivs inom skolans estetprogram, i kulturskolor och på fritidsgårdar och som bidrar till att kulturen blommar – sker organiserat, övervakat och kontrollerat – men med liten frihet för egna initiativ. Unga kulturentusiaster kanaliseras ofta direkt in i en given institutionell struktur. Detta kan hämma den unga kulturen som vill leva på sina egna villkor och i sina egna former.

Spännande. magnifikt. coolt. oförutsägbart och fint!

Bekymret är inte brist på verksamhet för unga människor. Bekymret är att de flesta verksamheter är anordnade för ungdomar och inte av ungdomar. Kulturhuset kan bli ett alternativ till detta och ge plats för ung kultur, kulturell förnyelse och engagemang underifrån och på ungdomars egna villkor, där det finns förutsättningar och ett fritt utrymme för unga aktiva människor med ett brett kulturengagemang, som med ideellt arbete och på egna villkor vill påverka och berika det kulturella utbudet i kommunen.

Unga utanför

”Jag skulle bli jättestolt om det gick att erbjuda ett alternativ till idrott och föreningsliv”

Att nå utsatta ungdomar är lika viktigt och en stor utmaning. Att tillvarata kraften hos unga utanför, de som ej fått fotfäste i utbildningssystemet eller på arbetsmarknaden – att ge en nystart i livet genom att träffa andra i liknande situation, få fungerande rutiner i vardagen och finna vägen till en mer hälsofrämjande livsstil. Bemötande är för dem ett nyckelord. Att de tas emot med öppenhet, för den individ de är och inte för den ryggsäck de har med sig. Konkreta insatser för dem skulle kunna vara ungdomstjänstplatser och/eller ungdomsledarutbildningar för att stärka den egna kompetensen. Det bör finnas en stark ambition hos personalen att stärka arbetet med att nå utsatta ungdomar med främjande metoder och att erbjuda lösningar på problem som ungdomar hamnat i. Forskning visar att av de faktorer som starkast påverkar unga i riskzonen är relationer till jämnåriga den absolut viktigaste. Att knyta vänskapsrelationer med välfungerande ungdomar kan spela en mycket positiv roll. Verksamhetsledare och personal har ansvaret att upprätthålla en strukturerad ram i verksamhet som rör ungdomar i riskzonen och aktivt medverka till att relationer knyts.

En stödjande kommunal organisation

En förutsättning för kvalitet i verksamhet som kommunen inte är ålagd att tillhandahålla av staten är att politikerna finner verksamheten angelägen och meningsfull, att förstå vikten av kvalitet i öppen fritidsverksamhet och att se den som en investering snarare än något som endast tär på kommunens ekonomi. Men en stödjande kommunal organisation är inte något att ta för givet, det måste man förtjäna. Fritids- och ungdomsledare måste vara offensiva och utåtriktande. Inte vara rädd för att sätta fram foten när de gör något bra – att synliggöra det positiva i sin verksamhet.

Syfte

  • Att skapa en mötesplats och atmosfär där alla känner sig välkomna
  • Att öka ungas inflytande och medverkan i det lokala miljöarbetet och att flytta fram positionerna och synliggöra den unga kulturen i Värmdö.
  • Att ge plats för ung kultur, kulturell förnyelse och engagemang underifrån och på ungdomars egna villkor.
  • Att bygga upp ett väl fungerande nätverk mellan all verksamhet i kommunen som berör unga på olika sätt samt med mötesplatser för unga i andra kommuner.
  • Att skapa en plattform för ekologi och folkhälsa och sprida kunskap om sambandet mellan miljö, kultur och ekologi
  • Att inspirera och stödja ungdomars idéer, initiativförmåga och lust.

Verksamhetsinriktning och programidé

Upplevelser, utbildning och eget skapande i en balans mellan korta och intensiva aktiviteter och arrangemang, verksamhet över längre perioder samt regelbunden eller daglig verksamhet.

Teater och dans

Ren nyfikenhet och lusten att pröva något nytt är motivet för de flesta som söker sig till teatern. Men de drivs också av en stark längtan efter att få skapa och att upptäcka och utveckla nya sidor hos sig själva.

Det skapande arbetet är en intensiv konstnärlig och social process där unga människor med olika bakgrund strävar mot samma mål. Man behövs för det man kan och man skapar regler och resultat själva. Teater handlar om livet, om människors känslor och mänskliga relationer i ett aktivt deltagande och med fritt spelrum för fantasin.

Dansen handlar om relation och balans mellan fem olika komponenter: kroppen, rummet, tiden, kraften och gruppen. Genom att leva med alla sinnen vidöppna utvecklas du som människa, din självkänsla och självuppfattning stärks, din förståelse för det sociala samspelet ökar och din språkliga kompetens utvecklas. Det är gruppens process snarare än individernas teknik som står i centrum och man utgår från var oh ens förutsättningar för att utvecklas.

Musik

Att uttrycka sig konstnärligt gäller också musiken. Precis som i teater och dans finns i musiken ett estetiskt lärande, att hantera ett språk, att känna sig själv och våga uttrycka det i text och toner. Genom musiken är ungdomar Sveriges största kulturkonsumenter men också kulturproducenter.

Kafé med scen

Husets hjärta med tillgång till data och IT. Ett ”torg” som är centralt beläget i huset. Ett kafé ”på riktigt” med goda mackor, sallader och pajer. Flera ungdomar är intresserade av att driva kafé tillsammans med någon vuxen. Det finns bra exempel, t ex Söråkers folkets hus utanför Sundsvall, där ungdomar självständigt ansvarar fullt ut för utbud, ekonomi och skötsel av kaféet i formen av självförvaltning.

Arrangemang

Konserter, disco och föreställningar. Skapa förutsättningar för att starta unga arrangörsgrupper som planerar och genomför arrangemang både i och utanför huset. Arrangemang som präglas av de ungas egna idéer och med stöd, uppbackning och vägledning av erfarna arrangörer. Parallellt med det praktiska arbetet genomförs kurser och workshops i: planering, ekonomi och budget, marknadsföring och publikarbete, avtal, kontrakt och tillstånd, dokumentation, utvärdering och rekommendationer – ”att lära genom att göra”.

Digitalt hus

Genom den digitala tekniken uppstår unika möjligheter. Det öppnar en helt ny värld och ger en mångfald som kan bidra till ett nytt upplevelsehus.

Skatepark – spine – quarter pipe – box – driveway – rail

Skateboard är en omfattande sysselsättning som involverar människor från ett par tre år upp till medelåldern. En skatepark i huset för alla åldrar och alla nivåer och dit alla är välkomna är efterfrågad.

Miljö, ekologi och hälsa

Vad är det vi inte får göra i framtiden? Livsmiljön har ett stort värde för människor. Skapa ett forum för att skapa förståelse för sambandet mellan miljö, ekologi och hälsa, hur allting fungerar och hänger ihop och tillfredsställer våra sinnen. Att arrangera seminarier och diskussioner kring ekologin och folkhälsan, ett energicentrum där naturen och miljön i kommunen exponeras och med olika teman för barn och ungdom.

Kunskapscentrum

Rum för kursverksamhet, workshops, möten och föreläsningar. Lokaler för undervisning och möten och utrustade för projektarbete och eget företagande.

Verkstäder

Utrustade lokaler för snickeri, tillskärning, sömnad och olika trycktekniker. Design och inredning står också högt på önskelistan. Att även ha möjlighet att arbeta med scenografi och kostym till föreställningar på plats vore givetvis värdefullt. Film och foto efterfrågas också.

Ett centrum för ungt entreprenörskap – en investering för framtiden

Som en följd av alla djupgående förändringar i vår omvärld håller även arbetsmarknaden på att förändras. Allt färre blir anställda på fasta tjänster och istället får fler och fler arbetsuppgifter formen av projekt. Projektledare och producenter ”köps in” utifrån. Projektens karaktär skiftar från enmansuppgifter till arbetsprocesser med flera hundra personer inblandade och kan spänna över allt från en vecka upp till flera år. Alla projekt har emellertid många gemensamma nämnare och känner man till dessa är man väl rustad att möta de krav som ställs på en projektledare eller kulturproducent. Kulturen bryter ständigt ny mark på såväl gamla som nya områden och är idag en betydande konkurrensfaktor och framtidssektor. Inom näringslivet har kreativitet blivit allt viktigare för att skapa goda förutsättningar för bra affärer och stimulerande arbetsmiljö.

Ledare, personal och eldsjälar

I alla studier som gjorts om unga mötesplatser framhålls ledarens och personalens stora betydelse för framgång och utveckling. Personalen är centrala i verksamheten. De arbetar ofta i team och delar på ansvaret för drift och utveckling av verksamheten i huset. Den tydliga närvaron av handledare är oerhört viktig tillsammans med en verksamhetsledare som har förmågan att driva, medla och utveckla verksamheten.

Huvudman – nya okonventionella lösningar.

En mängd nya sätt att organisera verksamheter inom kultur och fritid har vuxit fram under 1990 – talet. Delvis på grund av kraven på sänkta kostnader och rationaliseringar inom den kommunala kultur – och fritidsverksamheten. Förändringarna har gjort att det skett en utveckling mot alternativa driftsformer, främst inom fritidssektorn men även inom kulturområdet. En tredjedel av landets idrottsanläggningar drivs och ägs av föreningar och av kommunalt ägda anläggningar står föreningar för driften av ungefär en fjärdedel av dessa. Även kommunala eller privatägda bolag ansvarar för driften på olika håll.

Intressenter och aktörer

Om huset skall vara ett ”nav” för olika verksamheter är det viktigt att arbeta aktivt för samverkan med många aktörer; kommunala verksamheter, studieförbund, föreningar, skolor, kulturskola och företag samt att undersöka förutsättningar för en långsiktig lösning med att lägga ut drift och ansvar för husets verksamhet på en eller flera externa entreprenörer.

Övergripande mål

Att utveckla kulturhuset till ett nav för kommunens miljö – och kulturliv

Målgrupper

Ett fokus på unga och unga vuxna men verka för möten och verksamheter över generationsgränserna.

En politisk samsyn

Att vissa kulturella verksamheter får statligt och/eller kommunalt stöd för att kunna överleva är ingen ny idé. Sedan seklets allra första början har såväl kulturradikala som kulturkonservativa politiker varit eniga om att marknadskrafterna inte kan få härja helt fritt på kulturområdet eftersom kulturella värden inte är mätbara i ekonomiska termer. Kulturpolitik är inte till för att styra folks val, utan för att skapa valmöjlighet.

2008-12-29/Pelle Wistén, utredare

Kvarnen 2004

Upplevelser  Utbildning  Kreativitet

2005-01-26

Pelle Wistén, projektledare

En kort textsammanfattning

Mitt uppdrag

Under perioden 1 juli – 31 december 2004 har jag varit anställd av Kommunstyrelsen som projektledare på deltid för att undersöka förutsättningarna för att göra Kvarnen till ett levande kulturhus, öppet för alla och tillgängligt året om, att ta fram en verksamhetsinriktning och göra ett utarbetat förslag på verksamhet som skall bedrivas och hur den skall drivas.

Den utredning jag här presenterar innehåller förslag och slutsatser för verksamhet, drift och ekonomi som grundar sig på en långsiktig satsning på Kvarnen som ett natur- och kulturhus för hela kommunen. Men utredningens skall också ses som ett diskussionsunderlag mellan kommunen och den eller de som skall ansvara för innehållet i och utanför Kvarnen i framtiden. För att det skall bli ett levande hus med verksamhet året om har det varit viktigt att hitta en balans mellan a) korta och intensiva aktiviteter b) verksamhet över längre perioder c) regelbunden eller daglig verksamhet.

Den investeringsbudget som anges är en uppräkning från den tidigare upphandlingen som byggde på det dåvarande förslaget till verksamhet, d.v.s. Kvarnen fullt utbyggt i tre plan, hantverksverkstäder på plan I och utvändig hiss och trapphus upp till plan III.

Denna utredning innehåller ett natur- och kulturhus i två plan, med hiss och trappa och utan verkstäder. Det har emellertid inte varit ekonomiskt möjligt att ta fram en ny investeringsbudget

Kvarnens historia

Ån flyter från sjön Sillen via hamnen ut i Östersjön. Ån har varit en viktig förbindelse-länk för mänskligheten. Fornminnena vid kyrkan, där det medeltida samhället låg, är många. I början av 1600-talet ville bönderna bygga ett fall i ån i syfte att anlägga en kvarn, men Kerstin Bielke på Thureholm motsatte sig detta eftersom hon ville åka båt till kyrkan så bönderna fick hålla till godo med en väderkvarn.

År 1638 gavs dock tillstånd från kungen att bygga ett fall och en kvarn. Under drygt tvåhundra år blev Kvarnen stadens viktigaste industri. Det var liv och rörelse i och omkring kvarnen. Bönderna kom från vida omkring för att mala. De flesta tog sjövägen och pråmar lastade med säd lade till nerströms å sent som på 1930-talet och medan mjölnaren malde passade bönderna på att proviantera hos stadens handlare. Kvarnen var i drift en bit inpå 1950-talet.

År 1911 fick samhället sina första ellyktor – med elkraft från vattenfallet.

Den nuvarande byggnaden uppfördes 1872 av Per August Isoz som arrenderade ut verksam-heten till olika mjölnare fram till år 1910 då kvarnen såldes till staden. På 1960-talet avyttrades kvarnen av kommunen till två guld- och silversmeder. Den hade då stått öde i åtskilliga år och makarna satte igång med stor entusiasm att så varsamt och pietetsfullt som möjligt restaurera kvarnen. År 1967 byggdes det gamla maskinrummet, kvarnens hjärta, om till guld- och silversmedja och året därpå byggdes ett litet kraftverk. Kvarnen blev helt självförsörjande med ström. Våren 1996 utbjöds fastigheten till försäljning.

Inledning

“Jag har i mer än trettio år upplevt att kulturpolitikens inriktning på att producera teater- och dansföreställningar, konserter och utställningar bara möter några av människors kulturella behov. Jag har sett att kulturverksamheter som involverar människor på ett bredare och djupare sätt, får en helt annan genomslagskraft. Det kallas att skapa delaktighet.”   Åke Daun

Upplevelser             

Vi söker upplevelser av olika skäl. Antingen vill vi ha en passiv sinnesupplevelse genom att titta på en föreställning, lyssna på musik eller läsa för nöjes skull eller så behöver vi aktivt delta i en händelse eller aktivitet som har tydliga drag av kunskap eller utbildning i sig. För att skapa förutsättningar för detta behövs en bas, en mötesplats där man tillsammans kan uppleva en trivsam tid i varandras sällskap och upptäcka nya vägar till kunskap och förståelse. Det goda samhället kännetecknas av utrymme för spontana möten för att stärka sammanhållningen och öka erfarenhetsutbytet. De människor som skapar dessa mötesplatser har en nyckelroll i ett bra samhälle. Utan mötesplatser förlorar ett samhälle sin vitalitet.

Det blir allt viktigare för politiker, tjänstemän och företagare att hålla reda på sjötomt, teater, musik, fritid, natur, design, god mat och mycket annat i kampen om invånare, arbetstillfällen och turister. Upplevelser får en allt större betydelse i vår vardag och blir allt viktigare i vårt val av bostadsort. Endast en av fem flyttar på grund av arbete, fyra av fem flyttar för att söka en ny livsstil eller en högre livskvalitet än den de har. Ett brett och fördjupat lokalt kulturliv ligger högt upp på önskelistan inför ett eventuell byte av bostadsort. Kulturens roll som lockbete blir allt mer betydelsefullt för Sveriges kommuner. Kulturupplevelser har blivit ett allt viktigare inslag i den offentliga basverksamheten som vård, skola och omsorg och inte minst i stadens rum – att skapa en miljö där det är “gott att vara”.

Utbildning 

Det är av stor betydelse att möjligheterna att utbilda sig på kulturområdet förbättras på flera sätt, att utveckla kulturlivets entreprenörer i form av utbildningar som riktas till arrangörer och producenter. Kulturlivet har brist på producenter och behovet av att lära sig mer om att arrangera, ansökningsförfarande och budgetarbete är stort. Kunskap om att arrangera verksamhet och genomföra projekt, genom kurser och seminarier för intresserade unga och vuxna, är en viktig del i utvecklingen av Kvarnen till ett natur- och kulturhus.

Kreativitet

Varje människa vill engagera sig i någonting och vara med och påverka. Vi vill vara med och bygga någonting och se någonting växa. Vi vill göra saker tillsammans och vara i små grupper i korta, intensiva engagemang. Vi vill bli roade eller berörda av olika kulturupplevelser. Vi söker utlopp för vår entusiasm, vår nyfikenhet och vår förmåga att förundras. Vi vill diskutera det som berör och vi vill samtala om det som roar eller oroar. Kvarnen kan bli den mötesplats som ger kommunen liv och energi, dit människor söker sig för att mötas och samtala eller få tid för sig själv.

Verksamhet

Verksamheten i Kvarnen skall präglas av öppenhet och nyfikenhet på kulturell förnyelse och kulturellt skapande och med ett starkt ekologiskt engagemang. Den skall bygga på idéer inifrån, utifrån och underifrån och med syfte att bredda och fördjupa kulturlivet. Kvarnen blir en mötesplats mellan olika konstarter och mellan människor med skiftande förutsättningar. En mötesplats både för eget skapande och professionella kulturarrangemang och där vi bygger broar mellan amatörer och professionella kulturarbetare, hantverkare och scenkonstnärer. En verksamhet som pendlar mellan det folkliga och det professionella. Ett forum där naturen och miljön lyfts fram; vattnet, kraften, floran, faunan, våtmarkerna och skärgården. Kvarnen skall erbjuda en upptäcktsresa och inte en charterresa där allt är bestämt på förhand.

Vård, skola och omsorg

Det är önskvärt att kulturverksamheten blir en del i kommunens basverksamhet. Att vi ser kulturen som en integrerad del i vår vardag och inte något extra som man bjuds på om det finns pengar.

En bra vård handlar inte enbart om att såret skall läka, temperaturen gå ned eller utslagen försvinna. En bra skola handlar på motsvarande sätt inte enbart om mätbara betyg och att kunna multiplikationstabellen som ett rinnande vatten. I båda fallen är det den enskilda individens upplevelse av vården respektive skolan som har avgörande betydelse. Skolan är vår viktigaste kulturinstitution som skall ge barn och ungdom ett rikt, meningsfullt liv där kultur och bildning är en central del. Kulturen får inte bli “grädden på moset” utan istället en del av skolans kärnuppdrag – som verktyg för att nå skolans mål. Kulturen är en viktig del i barns utveckling för att bygga självförtroende och självkänsla; att bli sedd, få visa att man är bra på något, att bli rörd vid och i dialog mellan barn och vuxen. Det finns även barn utanför förskolan som måste få tid och plats, att föräldrar och barn kan göra saker tillsammans.

Verksamhetsinriktning                                                                 

Barn

I Kvarnen kan alla få chansen att uppleva kultur skapad av professionella utövare, likaså att upptäcka omvärlden och den lokala kulturhistorien samt att få möjlighet att skapa själva och visa vad man kan. Det muntliga berättandet och att uttrycka i bild. Som ett komplement till informationsteknik och kunskapsorienterad undervisning kan sagor och bilder åstadkomma oerhört mycket positivt i skolan. I skapandet finns inga givna svar. Det är omöjligt att sätta betyg och siffror på det egna skapandet – det handlar om att få möjlighet att vidga sitt synfält.

Dans, teater och nycirkus – Koncentration, balans, koordination, rytm, gestaltning.

Att få möjlighet att ikläda sig en annan roll. Balansövningar som kräver trygghet och förtroende. Man måste lita på att det går att klara av saker tillsammans. Amatörkulturen utgår från vars och ens förutsättningar och önskemål. Den tar tillvara möjligheter och utnyttjar de olikheter vi har för att kunna göra någonting bra och den överbryggar gränser både socialt och kulturellt.

1. Barnens Megafon 2. Teater, dans, rytm och rörelse 3. Från idé till föreställning 4. Levande verkstad “Det är min egen upplevelse som är viktig” 5. “Harlekina show” 6. Kulturskola 7. Barnens kvarn

Unga

År 1995 startades PITA – ett samarbetsprojekt mellan sex rikstäckande organisationer; Riksteatern, ATR, Bygdegårdarnas riksförbund, Folkets Hus riksorganisation, Folkparkerna i Sverige och Kontaktnätet. Projektet avslutades i februari år 2000. Projektets huvuduppgift var att driva på föryngringsfrågorna inom och utom organisationerna samt att hitta former för dessa att arbeta med unga. Syftet var också att på olika sätt stimulera ungt arrangörskap samt att främja ung kultur i övrigt. I rapporten ”Rum för ung kultur” lyfts flera viktiga verksamheter fram runt om i landet. Verksamheter som fortfarande lever trots att den lokala kulturpolitiken, i många fall, inte lämnar öppet utrymme för ung kultur på dess egna villkor utan snarare tycks begränsa och hålla tillbaka unga som vill göra något – även om goda ambitioner finns.

Den imponerande kulturaktivitet som bedrivs inom skolans estetprogram, i kulturskolor, inom amatörteatern och i studieförbunden och som bidrar till att kulturen blommar – sker organiserat, övervakat och kontrollerat men med liten frihet för egna initiativ. Kultur för unga kanaliseras direkt in i en given institutionell struktur där den ofta kvävs i en byråkratisk björnkram. Detta drabbar den unga kulturen som vill leva på sina egna villkor och i dess egna former.

En stor utmaning!

Bakom bilden av ett generöst kulturklimat finns en samhällsorganisation som inte riktigt kan hantera kultur- och ungdomsfrågor effektivt. Det finns säkert mycket av god vilja men systemet är trögt. Inga gränser får överskridas, inga risktaganden är tillåtna och bidragssystemet är stelbent. Kulturpolitiken i kommunen har en stor utmaning – att inspirera och stödja och ta vara på unga människors idéer, initiativförmåga och lust.

Spännande. Magnifikt. Coolt. Oförutsägbart och fint!

Bekymret är inte brist på verksamhet för unga människor. Bekymret är att de flesta verksamheter är anordnade för ungdomar och inte av ungdomar. Kvarnen vill vara en motkraft mot detta och ge plats för ung kultur, kulturell förnyelse och engagemang underifrån och på ungdomars egna villkor.

1. Bygg ditt drömprojekt – lära genom att göra 2. Filmverkstad 3. Unga arrangörer 4. Design och utsmyckning.  5. Natur och ekologi 6. Teater 7. Musik 8. Tjejkvällar 9. Train the trainees 10. Utställningar 11. Kulturläger 12. Break, Robot, Boogie och lite balett 13. Lärlingsverksamhet

Vuxna

“Det är så mycket vi vill göra!” Det har framgått tydligt i intervjuerna med föreningar, invånare, förskolor, skolor och studieförbund att man vill göra något men att det stupat på att det saknats lämplig lokal. “Vi vill så mycket, det är så mycket vi vill göra men det finns inget utrymme, ingen plats vi kan vara på”

Estradpoesi. Konstnärer kring Östersjön. Författaraftnar. Deckaraftnar. Soppteater. Luncharrangemang. Vårsalong. Prova på – helger. Föreläsningsserier. Kulturhistoria med fokus på varnen. Studiecirklar. Lyfta fram alla 1700-talshusen; punschbryggeriet, stadshotellet och Garvaregården. Utställningsvägg som byts ut hela tiden.

1. Kurser i arrangörsskap 2. Producentkurs 3. Möten mellan kultur, vetenskap och teknik 4. Vandringsutställningar 5. Unplugged 6. Prova på helger 7. Byggnadsvård 8. Pilotprojekt 9. Arrangemang 10. Strosa i Trosa 11. Sommarteater 12. Soloföretagare 13. Berättarkaféer 14. Friskvård

Intressenter och aktörer

Under hösten har jag intervjuat människor från kultur- och hembygdsföreningar, personal inom barnomsorg och skola, enskilda kulturarbetare, fritidsledare, personer med intresse av natur och ekologi samt engagerade invånare i kommunen. Syftet med intervjuerna har varit att få en bild av kulturlivet i kommunen, dels få svar på frågor som; “Varför är det viktigt med ett kulturhus?”, “Vilken verksamhet är viktig?” och “Vad skulle du eller ni vilja göra i huset?” och dels att ta reda på om det, åtta år efter donationen, fortfarande fanns ett starkt och utbrett intresse för ett kulturhus i kommunen. En annan fråga som jag också sökt svar på i intervjuerna är hur vi skall få Kvarnen att bli ett natur- och kulturhus för hela kommunen och en mötesplats där alla känner sig välkomna. Det har därför varit viktigt att framhålla i utredningen att Kvarnen även skall initiera eller samarbeta kring verksamheter på många andra platser i kommunen.

Syfte

  • Att bredda och fördjupa kulturlivet i kommunen
  • Att inspirera flera till aktivt deltagande i kulturlivet
  • Att bygga broar mellan den professionella kulturen och amatörkulturen
  • Att bygga kulturella nätverk inom och utanför kommunen.
  • Att skapa en plattform för ekologi och folkhälsa och sprida kunskap om sambandet mellan natur, kultur och ekologi

Övergripande mål

Att utveckla Kvarnen till ett natur- och kulturcentrum för konst, teater, musik, dans, bild och ekologi.

Förutsättningar

De offentliga myndigheterna kommer också framöver att behöva “bjuda på” en stor del av kulturens kostnader inom de områden där man vet att kostnader ger mer eller mindre långsiktig återbäring. Det är viktigt att samla människor för samtal, med kommunens utveckling som tema, om vad ett rikt lokalt natur- och kulturliv har för dragningskraft till kommunen. Redan idag lönar sig kulturen för samhället men om vi inte breddar och fördjupar kulturarbetet framöver är risken att den bara “lönar sig” för somliga.

En politisk samsyn

Att vissa konstarter, konstnärer och kulturella verksamheter måste få statligt och/eller kommunalt stöd för att kunna överleva är ingen ny idé. Sedan seklets allra första början har såväl kulturradikala som kulturkonservativa politiker varit eniga om att marknadskrafterna inte kan få härja helt fritt på kulturområdet eftersom kulturella värden inte är mätbara i ekonomiska termer. Kulturpolitik är inte till för att styra folks val, utan för att över huvud skapa valmöjlighet.

Ge kulturen en egen identitet

Upprätta en kulturpolitisk handlingsplan med tydliga och konkreta mål för kommunens kulturliv. En bred politisk samsyn gällande kommunens roll och ansvar för Kvarnens framtid. Ett långsiktigt samarbetsavtal mellan kommunen och den eller de som blir ansvariga för verksamhetsinriktning och innehåll. En politisk vision kring kultur för barn och ungdom.

“Det har alltid funnits någon där!”

Erfarenheten visar att om det finns en sammanhållande funktion då fungerar det. Det gäller att stötta och stärka arrangörer och aktörer med hjälp av professionellt stöd. Anställning av en kultursekreterare, en möjliggörare för det ideella arbetet och med bred kunskap om kultur skulle ge just det betydelsefulla professionella stöd till alla de frivilliga krafter som finns i kommunen och visa på kommunens vilja att skapa en mötesplats för upplevelser, utbildning och utveckling. En samlande kraft som tar tillvara på idéer och är en länk mellan barn, ungdom, skola, kultur- och fritidsliv och som har en stark drivande roll i utvecklingen.

Drift

Kommunen står som ägare och ansvarar för driftskostnaderna under de fem första åren. Ett tydligt samarbetsavtal, där ansvarsfördelningen finns angiven, upprättas mellan kommunen och Kulturföreningen Kvarnen.

Ekonomi

Kvarnen kommer att agera i en dubbelvärld – den självfinansierade och den bidragsunderstödda. Bidrag till olika kulturprojekt och prioriterade verksamheter söks löpande från olika fonder, stiftelser, sponsorer och donatorer. Föreläsningar, seminarier, kurser, kulturarrangemang och uthyrningar är självfinansierade genom entré- och kursavgifter, biljettintäkter, hyresintäkter och andra föreställningsintäkter.

Ett varmt hus

Samtidigt är det av avgörande betydelse att kommunen tar ett långsiktigt ansvar genom att stå för driften under de kommande fem åren för att verksamheten skall få tid att utvecklas och stabiliseras. Att kommunen ser sig själv som medpart och inte en motpart.

Verksamhetsintäkter. Verksamhetskostnader. Kommunens intäkter. Kommunens kostnader. Bidragsgivare.

Organisation

Ideell förening. Styrelseförslag. Arbetsgrupp. Resurspersoner med tid och lust.

Medlemmar. Verksamhetsplan. Det ideella arbetet

“Ideellt arbete är utan tvekan den bästa ledarskapsskolan och borde värdesättas högre i näringslivet. Att leda med idéns kraft har jag enorm nytta av när jag skall få 25 000 anställda att dra åt samma håll”.

Huset och omgivningarna

Huset

Alla uppskattar vi gamla hus. De har patina och berättar en historia. Det finns en själ som inte går att återskapa, en omsorg om detaljer, vackra och hållbara material och ett väl utfört hantverk. Det är någonting tryggt över att de har funnits länge. Kvarnen skall bjuda på en positiv miljö och många upplevelser där alla känner sig välkomna och bjuds på en varm, ljus och öppen atmosfär när man besöker eller deltar i Kvarnens olika verksamheter.

Från att ha varit en industribyggnad, skapad för sitt ändamål, skall Trosa Kvarn nu bli en offentlig byggnad för natur- och kulturverksamhet. Med varsam restaurering med ambitionen att behålla husets karaktär och att bevara ljuset och utblickar ges en tydlig identitet till Kvarnens verksamhet. En restaurering som bygger på ett ekologiskt tänkande för ett hållbart byggande med sunda material och med en byggteknik som ger en frisk och behaglig miljö att vistas i och med handikappvänlig hiss och trappa mellan de olika våningsplanen.

Kvarnen har en konstruktion som inbjuder till stora, öppna och ljusa rum med synligt bjälklag och stolpar i trä som ger rummen karaktär. Ljuset från de många ursprungliga fönstren skapar kontakt mellan ute och inne och vackra material som natursten, tegel, puts och trä förmedlar en historia.

Varför är det viktigt med ett kulturhus?

Vi behöver ett hus som ger näring åt själen. Kvarnen är viktig för att stärka bygdens identitet. Vi behöver ett fungerande hus för barn och ungdom. Kvarnen är en del av vårt kulturarv – ett unikt hus vid forsen. Vi måste förvalta det som funnits men som har försvunnit. Kvarnen ger kulturen i kommunen en egen identitet. Den behövs för att vidga turistnäringen och förlänga turistsäsongen. Vi har ingen naturlig samlingspunkt för alla! Kvarnen står för ett sammanhang som öppnar upp kulturen. Vi behöver en mötesplats för samtal och diskussioner. Kvarnen är viktig för att bredda och fördjupa kulturlivet – för att inte kulturen endast skall vara till för somliga.

Ombyggnad och inredning år 2005 – 2006: Plan I Scenrummet. Plan II Utbildningsplan

Eventuell fortsatt framtida ombyggnad och inredning: Plan III Vinden. Omgivningarna. Marknadsföring. Kultur som tillväxtfaktor

Kvarnen – entrén till kommunen!

”Jag går där och njuter, det doftar så gott – det är så fint! Har jag tur är hägern där.” Monika

Tidsplan Etapp I augusti – december 2004. Etapp II januari – december 2005 Etapp III januari – december 2006. Etapp IV januari – december 2007

Bakgrund Verksamhet i Kvarnen 1997 – 2004

Sörmland Ung Scen 2003 – 2005

– ett kulturarrangemang- och utbildningsprojekt av och med unga arrangörer i Sörmlands nio kommuner

”Vi vill att staden skall sjuda av liv! Genom att arrangera sånt som vi själva gillar; teater, öppna scener, festivaler, performance art, estrad – poesi, spoken word har vi lyckats få unga teaterovana människor att upptäcka en ny typ av scenkonst. Det är underbart att medverka till att många människor får en oslagbar upplevelse!” PUBLIK i Eskilstuna

BAKGRUND

Ett öppet utrymme för ung kultur på dess egna villkor.

År 1995 startades PITA – ett samarbetsprojekt mellan sex rikstäckande organisationer; Riksteatern, ATR, Bygdegårdarnas riksförbund, Folkets Hus riksorganisation, Folkparkerna i Sverige och Kontaktnätet. Projektet avslutades i februari år 2000. Projektets huvuduppgift var att driva på föryngringsfrågorna inom och utom organisationerna samt att hitta former för dessa att arbeta med unga. Syftet var också att på olika sätt stimulera ungt arrangörsskap samt att främja ung kultur i övrigt. Verksamheten bestod av nätverksbildning för unga kulturaktiva genom regionala träffar och UngKulturdagar på Riksteatern i Hallunda. I rapporten ”Rum för ung kultur” lyfts flera viktiga verksamheter fram runt om i landet. Verksamheter som fortfarande lever trots att den lokala kulturpolitiken, i många fall, inte lämnar öppet utrymme för ung kultur på dess egna villkor utan snarare tycks begränsa och hålla tillbaka ung kultur – även om goda ambitioner finns.

Den imponerande kulturaktivitet som bedrivs inom skolans estet -program, i kulturskola, i amatörteatern och i studieförbunden och som bidrar till att kulturen blommar – sker organiserat, övervakat och kontrollerat men med liten frihet för egna initiativ. Kulturentreprenörerna kanaliseras direkt in i en given institutionell struktur där den kvävs i en institutionell björnkram. Detta drabbar den unga kulturen som vill leva på sina egna villkor och i dess egna former.

Inga gränser eller farligheter

Bakom bilden av ett generöst kulturklimat finns en samhällsorganisation som inte riktigt kan hantera kultur- och ungdomsfrågor effektivt utan snarare begränsar initiativ underifrån. Det finns säkert mycket av god vilja men systemet är trögt. Inga gränser får överskridas och inga risktaganden är tillåtna. Kulturpolitiken har en stor utmaning – att säkra ett fritt utrymme för ung kultur.

Spännande. Magnifikt. Coolt. Oförutsägbart och fint!

Bekymret är inte brist på verksamhet för unga människor. Bekymret är att de flesta verksamheter är anordnade för ungdomar och inte av ungdomar. Sörmland Ung Scen vill vara en motkraft mot detta och ge plats för ung kultur, kulturell förnyelse och engagemang underifrån och på ungdomars egna villkor.

På ungdomars villkor

I regeringsproppen från 1998/99:115 har regeringen lagt fram tre mål för ungdomspolitiken inför 2000-talet:

  • * Ungdomar skall ha goda förutsättningar för att leva ett självständigt liv.
  • * Ungdomar skall ha reella möjligheter till inflytande och delaktighet.
  • * Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas
  •    tillvara som en resurs.

I proppen understryks också att bristen på ung representation i styrande organ, organisations- och föreningsliv innebär kvalitetsförluster.

Sörmland Ung Scen – en öppen arena för unga arrangörers verksamhet och utveckling.

Sörmland Ung Scen skall bestå av unga människor med ett brett samhälls- och kulturengagemang och som med ideellt arbete berikar det lokala kulturutbudet. Unga kulturbärare, kulturförmedlare och kulturskapare i Sörmland som planerar, tycker till och genomför.

Direkt demokrati – inget får vara låst!

Sörmland Ung Scen skall formellt bildas som ideell förening styrd av ett råd av unga vuxna (16 – 25 år) med direkt inflytande och med inriktning på den unga kulturens breda spektrum av kulturyttringar. Tio till femton representanter från olika unga kulturföreningar i Sörmland skall sitta i rådet. Målsättningen är att varje medlemsförening bidrar med en representant vilket innebär en direkt kanal till den skapande- eller arrangerande verksamheten. Den direkta demokratin är en förutsättning för kontinuerlig förnyelse. Sörmland ung Scen skall bygga på en öppen föreningsform där livskraften består av öppenhet för det nya och ung kultur. En nyfikenhet på kulturell förnyelse och kulturellt skapande och med direktinflytande.

Ett flöde av aktiva in och ut.

Omsättningen på medlemmar kommer att vara mycket hög eftersom unga människor hela tiden är i rörelse. För återväxten skall föreningen vara öppen för nya verksamheter, inriktningar och kulturuttryck. All verksamhet skall bygga på idéer inifrån och underifrån och att man själv som medlem arbetar för att nya kommer in, svarar för en kontinuerlig återväxt, ständigt söker nya målgrupper, återskapar sin publik, sina unga aktiva och engagerade.

Tydlig identitet

Det är inte ovanligt att arrangemang av unga kulturföreningar karakteriseras av anonymitet och osynlighet. Man glömmer ofta bort att framhålla sig själv som arrangör i marknadsföringen. Istället lägger man allt fokus på själva arrangemanget, artisten eller gruppen. Avsändaren blir otydlig och följden blir att man hamnar utanför blickfånget. Detta är troligen ett av skälen till ungdoms-kulturens svaga ställning. Sörmland Ung Scen skall ha en tydlig identitet som bygger på en gemensam värdegrund, inte bara på den yttre, visuella produkten utan även det inre – kvalitet och identitet. Den skall vara lätt att hitta och lätt att mötas på.

Koordinator

”Man måste ha skinn på näsan. Kunna gå i motvind. Men man måste ha nån där – vi har alltid haft nån där.” Humlan i Umeå

Avgörande för att kontinuitet i Sörmland Ung Scen skall vara möjlig är att det finns en koordinator som skapar förutsättning för verksamheten; samordnar, främjar, styr vidare, sköter marktjänst och bisysslor, söker stöd, söker samarbeten, svarar för de informella kontakterna, lobbar för ung kultur, har kommunikationen mellan medlemsföreningarna, håller dialogen öppen, finner samarrangemang och samverkan, delar kostnader, liksom vinster och förluster och svarar för redovisningen. Koordinatorn skall initiera och backa upp aktiviteter och idéer underifrån på de aktivas egna villkor. Tjänsten är nödvändig om Sörmland Ung Scen skall kunna bidra till att flytta fram positionen för ung kultur i Sörmland. Utan en egen samordnande kraft som katalysator förblir Sörmland Ung Scen endast en idé.

Utbildning

I samband med planering och turnéläggning genomförs flera utbildningsblock i arrangörsskap och producentens roll, arbete och ansvar. Blocken består av föreläsningar, kvälls- och helgkurser. Även ett kulturläger planeras.

Syfte

  • att utveckla unga arrangörers kunskap och erfarenhet av att    arrangera och turnélägga kulturevenemang.
  • att öka ungdomars medverkan och inflytande i länets kulturliv.
  • att bygga upp ett väl fungerande nätverk mellan ung kultur i länet.
  • att flera generationer får möjlighet att uppleva kultur tillsammans    över generationsgränserna.
  • att bygga broar mellan den professionella och den folkliga kulturen
  • att spränga gränser mellan olika kulturella uttrycksformer genom att blanda teater, dans, musik, estradpoesi, film, konst, installationer, modevisningar, debatt – boxning och spoken word.

Tidsplan

Etapp I Genomförd hösten 2003 Etapp II Våren och hösten 2004 Etapp III Våren och hösten 2005

Marknadsföring Katrineholm, Flen. Vingåker, Strängnäs, Malmköping, Gnesta, Nyköping, Eskilstuna, Trosa och Vagnhärad. Marknadsföring som aldrig misslyckas! Som alltid når precis de man har tänkt sig. Som är personlig och har ett stort hjärta. Som är kul och oväntad. Och som – i förbifarten – kan ge stora rubriker!

Aktiviteter

All kommunikation är riktad, oväntad och personlig! Vi går utanför de vanliga vägarna! Vi använder all vår fantasi och kreativitet för att hitta okonventionella lösningar och satsar den tid och energi som krävs.

Dokumentation

Dokumentation och utvärdering görs i text och bild. Dokumentationen skall även innehålla rekommendationer för det fortsatta arbetet.

Medverkande

Sörmland Ung Scen skall drivas av länets unga arrangörer med stöd och uppbackning av Länsteaterföreningen Sörmland, de lokala teater-föreningarna, JAM på Riksteatern, Riksutställningar och Rikskonserter.

Ekonomi

Sörmland Ung Scen kommer att agera i en dubbelvärld – den självfinansierade och den bidragsunderstödda. Bidrag till projektet har beviljats av Allmänna Arvsfonden, Landstinget Kultur & Utbildning samt de lokala teaterföreningarna. Pelle Wistén, arrangörskonsulent i Sörmland


Kulturtåget 2004-2005 – en turnerande kulturfestival av och med unga arrangörer i Sörmlands nio kommuner

Inledning

I rapporten ”Rum för Ung Kultur – recept på PITA till var dag och fest” lyfts det fram att den imponerande kulturaktivitet som bedrivs inom skolans estetprogram, i kulturskola, i amatörteatern och i studieförbunden och som bidrar till att kulturen blommar – sker organiserat, övervakat och kontrollerat men med liten frihet för egna initiativ.

Kulturentreprenörerna kanaliseras direkt in i en given institutionell struktur där den kvävs i en institutionell björnkram. Detta drabbar den unga kulturen som vill leva på sina egna villkor och i dess egna former.

Bekymret är inte brist på verksamhet för unga människor. Bekymret är att de flesta verksamheter är anordnade för ungdomar och inte av ungdomar.

RODEO har bildats för att vara en motkraft mot detta och ge plats för ung kultur, kulturell förnyelse och engagemang underifrån och på ungdomars egna villkor. Behovet av nya flexibla former och fritt utrymme för det unga kulturengagemanget är en viktig fråga för den regionala kulturutvecklingen, vilket även påvisats i skriften ”Den skapande Regionen – vision, strategi och idékatalog för kulturutvecklingen i Sörmland”.

BAKGRUND

2003 startades projektet Sörmland Ung Scen av Länsteaterföreningen Sörmland, ett regionalt ungdomsprojekt med syfte att främja möten och samarbeten mellan länets unga kulturarrangörer. Projektet drogs igång för att flytta fram positionerna för länets unga kultur, scenkonst och för att stärka det unga arrangörsskapet. Idén hade växt fram genom samtal med de unga arrangörerna i länet. Det fanns en stark vilja att mötas, utvecklas, utbyta erfarenheter och – att göra något tillsammans! Sörmland Ung Scen var uppbyggt i tre delprojekt inom vilka unga arrangörer i länet skulle samarbeta;

  1. Planering och turnéläggning av ”Unusual Elements” – en nycirkusföreställning från Riksteatern JAM. Denna etapp genomfördes hösten 2003 av unga arrangörer från Oxelösund, Nyköping, Katrineholm och Eskilstuna och föreställningen spelades i respektive kommuner.
  2. Planering och turnéläggning av ”Bärzärk” – en produktion av Cirkus Arts och Clowner utan gränser.
  3. Planering, utformning och turnéläggning av ”Kulturtåget” – en turnerande kulturfestival i lilla formatet genom Sörmlands nio kommuner.

Projektet Sörmland Ung Scen beräknades att löpa från hösten 2003 till och med hösten 2005 med de tre etapperna inräknade. Etapp två “Bärzärk” kunde ej genomföras eftersom flera av artisterna fick engagemang utomlands och föreställningen lades på is. Därför kom de delaktiga inom Sörmland Ung Scen överens om att genomföra ”Kulturtåget” som etapp två och därefter, utifrån olika projektidéer, skapa ett nytt projekt för etapp tre. Det positiva resultatet av samarbetet mellan unga arrangörer i länet under första etappen skapade en stark vilja till att utveckla samarbetet ytterligare, lära mer om arrangörsskap och att, med “Kulturtåget”, vidga samarbetet till att omfatta Sörmlands samtliga nio kommuner.

Rodeo

En öppen arena för unga arrangörers verksamhet och utveckling

På initiativ av de unga själva döptes Sörmland Ung Scen om till Kulturföreningen RODEO och registrerades, sommaren 2004, som ideell kulturförening med säte i Eskilstuna. Föreningen skall utgöra en formell plattform för olika projekt i Sörmland med syfte att skapa bättre förutsättningar och ett fritt utrymme för ungt arrangörsskap och ung kultur i länet. RODEO består av unga aktiva människor med ett brett kulturengagemang, som med ideellt arbete och på egna villkor påverkar och berikar det kulturella utbudet i Sörmland.

Rodeo:s vision är att: ….vara ett centrum och medel för utvecklingen av Sörmlands unga kultur. Genom att samordna och främja engagemang, vill vi fånga upp och samla idéer för att utveckla kulturarrangörskapet i hela Sörmland. Vi vill skapa förutsättningar för en självständig och levande ung kultur med fler upplevelser. Målet är att skapa bättre förutsättningar för länets unga kultur. RODEO skall verka genom tre huvudsakliga områden; nätverksbildning, utbildning och arrangemang. Parallella och kompletterande verksamheter med gemensamma syften och mål.

Tillsammans är vi starkare! Rodeo fungerar som ett nätverk av unga kulturarrangörer i Sörmland och drivs utifrån engagemanget i de små byggstenarna som utgörs av de lokala unga arrangörsgrupperna i länet. Rodeo:s filosofi är tron på att möten och idéutbyten leder till nya samarbeten, vilket är viktigt för utvecklingen av arrangörsskapet och den unga kulturen i Sörmland. Detta kräver en infrastruktur av och med unga som främjar kommunikationen inom ung kultur, något som saknas idag.

Plattform för olika projekt med gemensamma mål

Rodeo bygger på en öppen föreningsform där livskraften består av öppenhet för det nya och för ung kultur. En nyfikenhet på kulturell förnyelse och kulturellt skapande och med direktinflytande. All verksamhet skall bygga på idéer inifrån och underifrån, att man själv som medlem arbetar för att nya kommer in, svarar för en kontinuerlig återväxt, ständigt söker nya målgrupper, återskapar sin publik, sina unga aktiva och engagerade. Alla verksamheter och aktiviteter ska formas utifrån konkreta projektmål.

Som kulturförening fungerar Rodeo som plattform för olika kulturprojekt av, med och för unga. Som samlande kraft kan vi höja den unga kulturens röst, och på kraftfullare sätt arbeta för att öka ungas medverkan i det lokala kulturlivet och samtidigt berika det lokala kulturlivet med evenemang uppbyggda på ungas egna villkor, idéer och engagemang. Detta är också tanken bakom Kulturtåget, det första projektet som drivs inom ramen för RODEO.

Syfte

  • Öka ungas inflytande och medverkan i länets kulturliv
  • Etablera ett fritt utrymme på egna villkor för engagerade inom ung kultur och ungt arrangörsskap i Sörmland
  • Bygga upp ett väl fungerande nätverk mellan ung kultur i länet
  • Skapa kontinuerlig återväxt i länets arrangörsskap
  • Flytta fram positionerna för ung kultur i Sörmland

Idag består Rodeo av unga arrangörer från sex kommuner i Sörmland. Målet med Kulturtåget är att involvera unga arrangörer från Sörmlands alla nio kommuner. Detta är viktigt för att RODEO ska verka för en starkare ung kultur i hela länet utifrån idéer och engagemang från arrangörerna själva. En kommun utan unga arrangörer inom RODEO saknar alltså en röst i det skapande arbetet inom kulturföreningen. Det är därför angeläget att inspirera unga i varje kommun att lära sig att arrangera och att ingå i nätverket för ung kultur i länet.

Framtiden – etapp tre i Sörmland Ung Scen och Rodeo:s fortsatta arbete

Genom de projekt vi driver vill vi etablera Rodeo som en tydlig referens bland unga. Detta är viktigt för återväxten inom grupperna, att nya hittar till Rodeo. I framtiden skall Rodeo agera och kännas igen som ett komplement till kommunernas egen verksamhet och till de redan etablerade teater-, musik- och kulturföreningarna. Den snabbrörliga unga kulturen behöver en ny plattform och identitet att samlas kring, och Rodeo ska vara en arena för nya artister och arrangörer – en möteplats där alla känner sig välkomna.

Pådrivare och minröjare: Rodeo skall bli en motor för utvecklingen av länets unga kultur; röja hinder för fortsatt nyskapande och utveckling och driva nya idéer och projekt. Detta genom att fortsätta sporra till nya samarbeten bland arrangörer och artister och genom att hitta nya externa samarbetspartners.

Ekonomisk självständighet: Rodeo kommer att agera i en dubbelvärld – den självfinansierade och den bidrags-understödda. Bidrag till olika kulturprojekt och prioriterade verksamheter söks löpande från olika fonder och stiftelser. Föreläsningar, seminarier, kurser och kulturarrangemang blir alltmer självfinansierade genom entré- och kursavgifter, biljettintäkter och andra föreställningsintäkter.

Det finns en tendens att kulturen i kommunerna blir mer marknads- och konjunkturberoende. Detta medför att det blir viktigt att Rodeo i framtiden även söker andra finansieringskällor än de kulturlivet hittills riktat blickarna mot, t ex sponsring, gåvor och donationer.

Nya projekt: Samarbetet mellan unga arrangörer i länet befinner sig fortfarande i en uppbyggnadsfas. Nya projektidéer skall födas av de unga arrangörerna själva, för att stimulera dem att själva driva projekt och arbeta som kulturarrangörer – med stöd av Rodeo. Idéer som diskuteras nu inför etapp tre i Rodeo är;

– feministisk festival som lyfter fram unga kvinnliga uttryck. – internationellt utbyte av scenkonst mellan RODEO och en europeisk motsvarighet. –nationell föreläsningsturné om processen från idé till verklighet med utgångspunkt i RODEO och Sörmland Ung Scen.

Kulturtåget

– en rullande kulturfestival genom Sörmlands alla nio kommuner

Under hösten –04 till och med sommaren –05 samarbetar unga arrangörer inom Rodeo kring att planera, utforma, turnélägga och genomföra Kulturtåget; en turnerande kulturfestival i det lilla formatet. I samband med planering och turnéläggning genomförs flera utbildningsblock i arrangörsskap och producentens roll, arbete och ansvar. Blocken består av föreläsningar, kvälls- och helgkurser och sker i samarbete med Riksteatern, Rikskonserter och Riksutställningar. Kulturtåget skall synliggöra och marknadsföra ung kultur i Sörmland och utbilda unga i arrangörsskap, turnéläggning och projektarbete genom “att lära genom att göra”.

Fritt – Nyfiket – Skapande

Kulturtåget är en manifestation över den unga kulturens breda spektrum av uttryck, stilar och former. Genom att blanda nycirkus, öppen scen, musik, modevisningar, estradpoesi och performance, vill vi inspirera till utvecklingen av nya gränsöverskridande kulturformer och nya samarbeten i länet!

Högt – Brett – Lågt – Smalt!

Kulturtåget består av unga etablerade artister blandat med unga lokala förmågor. En eller två etablerade artister följer med på hela turnén och blandas med ett lokalt utbud som förändras under turnéns gång för att exponera så mycket av den lokala och regionala kulturen som möjligt.

Sörmlands alla nio kommuner!

Kulturtåget skall lyfta fram ny spännande scenkonst på platser där den annars inte skulle kunna upplevas. På detta sätt bidrar Kulturtåget till att flytta fram positionerna för ung scenkonst och ung kultur i hela Sörmland. Vi vill bjuda på upplevelser som intresserar både van och ovan publik – unga och gamla.

Vi använder nya spännande spelplatser; lokstallar, godsmagasin, öppna lastbilar, stenbrott, grustag och parker.

Rodeo vill skapa mer upplevelser som når fler människor på fler platser!

En för alla, alla för en!

Turnén planeras, utformas, turnéläggs och arrangeras tillsammans av unga kulturarrangörer från de olika kommunerna i Sörmland. Alla hjälper till i det planerande och praktiska arbetet inför turnén och vid evenemangen, men varje arrangör ansvarar för evenemanget på respektive ort.

Genom nya samarbeten och samarrangemang, nya spelplatser och ett brett spektra av scenkonst, hittar vi nya och större publikgrupper.

Målgrupp

Kulturtåget riktar sig till unga människor mellan 15-30 i hela Sörmland. Ambitionen är dock att festivalen skall locka både yngre och äldre människor. Det breda utbudet är tänkt att locka olika åldrar och olika intressen.

Syfte

  • Att berika kulturutbudet för ungdomar i hela Sörmland
  • Att inspirera fler unga till arrangörsskapet genom ökad synlighet och samarrangemang
  • Att utveckla unga arrangörers kunskap och erfarenhet av att arrangera och turnélägga kulturevenemang
  • Att bygga broar mellan professionell och folklig kultur
  • Att spränga gränser mellan olika uttrycksformer

Tidsplan

Genomförandeperioden för projektet Kulturtåget beräknas från 1:a september 2004 till och med 30:e september 2005. Projektet delas in i 4 faser.

Marknadsföring

Kulturtågets marknadsföring präglas av kreativitet, uppkäftighet och personlighet. Den skall vara annorlunda, okonventionell, fantasifull, riktad och avsänd med skarpsinne och stort hjärta. Marknadsföring som ”en del av showen”. Marknadsföringen/publikarbetet präglas av dialog och omtanke om den tänkta publiken, från mindre ”för-events” och happenings till informationsträffar i skolor.

Vi kommer att samarbeta med flera lokala aktörer (kommunerna, lokala Riksteaterföreningar, skolor, fria grupper, kulturföreningar och organisationer) och vi använder våra nätverk för att locka en så bred publik som möjligt i varje kommun. Med en tydlig avsändare av arrangemanget och en tydlig identitet, söker vi breda och oväntade samarbeten för att nå och intressera nya publik- och målgrupper för att fler skall få möjlighet att uppleva den unga kulturens spännande idéer, kraft och energi!

Vårt samarbete med Riksteatern ger oss tillgång till ytterligare kanaler och nätverk, tillgång till starka artister till bra priser och stor kompetens och erfarenhet.

En öppen inbjudan!

Med arrangemanget vill vi bjuda på något nytt, och skapa spännande upplevelser för såväl den vana som den ovana publiken. Kulturtåget ska bjuda på upplevelser som uttrycker den unga kulturens vilja att hitta nya vägar för att kommunicera, fascinera och inspirera, att göra sin röst hörd genom att nå ut till nya och bredare målgrupper.

Med Kulturtåget skapar vi nya mötesplatser för ungdomar, publik, artister, arrangörer, kulturentreprenörer och inspiratörer.

Aktiviteter

Presskonferenser, pressinfo till lokal-, regional och rikspress. Affisch, flyers och program. Nyhetsbrev och regelbunden information till alla med anknytning till projektet. Hemsida ”Kulturtåget”. Kontakter med lokalradio och regional TV. Happenings, för-events och roadshows. Publikarbete mot specifika målgrupper. 

Dokumentation och utvärdering

Dokumentation och utvärdering görs i text och bild. Dokumentationen skall även innehålla rekommendationer för det fortsatta arbetet. Dokumentationen ska fungera som underlag för en löpande skriftlig utvärdering.

Medverkande

Rodeo:s projekt drivs av länets unga arrangörer med stöd och uppbackning av Länsteaterföreningen Sörmland, de lokala teaterföreningarna, Sörmlands kommuner, Riksteatern, Riksutställningar och Rikskonserter.

Ekonomi

Planering, research och uppstart av Rodeo (Sörmland Ung Scen) som gjorts under åren 2003 och 2004 har varit möjlig tack vare stöd från Allmänna Arvsfonden och Landstinget Kultur & Utbildning

Kulturtåget kommer att agera i en dubbelvärld – den självfinansierade och den bidragsunderstödda. Bidrag till projektet har beviljats av kommuner samt de lokala teaterföreningarna. Finansiering kommer också att sökas från andra finansiärer än de kulturlivet hittills har riktat blickarna mot. Ansökan gäller kostnader för verksamhetskostnader inom projektet Kulturtåget.

Pelle Wistén, projektledare

Rum för kultur – lokaler att växa i

En droppe, droppad i livets älv, har ingen kraft att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe; hjälp till att hålla de andra oppe! Tage Danielsson

En kort textversion Pelle Wistén, utredare 2011

Inledning

I alla tider har människor fyllt sina liv med olika former av kultur som teater, dans, musik, berättelser och bild. Att satsa på kultur är att långsiktigt verka för att öka sin attraktionskraft för besökare och att ge medborgarna i kommunen möjlighet till personlig utveckling, välbefinnande och reflektion.

Kulturen har en oumbärlig roll när det gäller att presentera bilden av kommunen. Genom konst, musik, dans, film, bild, böcker, hantverk, teater och blandningar däremellan når man unga och vuxna idérika människor som kommunen behöver för sin kreativa utveckling och tillväxt. Därigenom blir kulturen en betydande tillväxtfaktor. Det offentliga rummet såväl som arrangerade kulturevenemang är dess scen.

Det blir allt viktigare för politiker, tjänstemän och företagare att hålla reda på sjötomt, kulturutbud, fritid, natur, design, god mat och mycket annat i kampen om invånare, arbetstillfällen och turister. Upplevelser får en allt större betydelse i vår vardag och blir allt viktigare i vårt val av bostadsort. Endast en av fem flyttar på grund av arbete, fyra av fem flyttar för att söka en ny livsstil eller en högre livskvalitet än den de har. Ett brett och fördjupat lokalt kulturliv ligger högt upp på önskelistan inför ett eventuellt byte av bostadsort. Kulturens roll som lockbete blir allt mer betydelsefullt för Sveriges kommuner och kulturupplevelser har blivit ett allt viktigare inslag i den offentliga basverksamheten som vård, skola och omsorg och inte minst i stadens rum – att skapa miljöer där det är “gott att vara”.

Vi söker upplevelser genom att besöka utställningar, titta på föreställningar, lyssna på musik, läsa för nöjes skull deltar aktivt i en händelse eller aktivitet som har tydliga drag av kunskap eller utbildning i sig.

Varje människa vill engagera sig i någonting och vara med och påverka. Vi vill vara med och bygga någonting och se någonting växa. Vi vill göra saker tillsammans och vara i små grupper i korta, intensiva engagemang. För att skapa förutsättningar för detta behövs mötesplatser där man tillsammans kan uppleva en trivsam tid i varandras sällskap och upptäcka nya vägar till kunskap, bildning och förståelse. Utan mötesplatser förlorar ett samhälle sin vitalitet. De människor som skapar dessa mötesplatser har en nyckelroll i ett bra samhälle.

Lokaler att växa i

”Folk tycker om att dansa men vet inte om det!” Kommunen växer och utvecklas. Här finns ett stort antal livaktiga föreningar med ett varierat utbud, inte minst av kulturella aktiviteter. Samtidigt upplever föreningarna brist på lämpliga lokaler. Men utgångspunkten är inte bara behov, minst lika viktigt är att skapa ett intresse för konst och kultur. Att synliggöra vad kultur verkligen är. Att visa upp sig på nytt sätt – här och nu – för barn, unga, vuxna, för idrotten, skolan, företagare med flera.

I tätorten finns kulturen samlad men det behövs också utrymmen eller ytor för att synliggöra en ”speciell sorts” företagare, d v s konst – och kulturföretagare och entreprenörer med speciella behov. Att konsten och kulturen synliggörs och får åtnjuta samma status som andra yrkeskårer. Kulturdriven företagsutveckling är ett strategiskt utvecklingsområde för kommunen där man skulle kunna arbeta tillsammans med kulturarbetare och det traditionella näringslivet i samverkan och skulle innebära ett erkännande av kulturdrivet företagande som bransch. Det finns också ett starkt intresse från flera aktiva kulturföreningar i kommunen att samla intresserade i en gemensam organisation för konst och kultur och bygga broar till näringslivet och idrotten

Behov

”Flera generationer och flickor och pojkar möts, utvecklas och skapar tillsammans i konstnärliga och sociala processer”

För närvarande finns inget utrymme för utveckling. Det behövs mer yta för teater och dans. Det är ett väldigt tight schema i befintliga lokaler mellan egna och externa verksamheterna. Det saknas ändamålsenliga lokaler trots ett skriande behov. Ambitionen är att bedriva bra verksamhet även på andra platser i kommunen men ett grundläggande krav är att lokalerna lämpar sig för teater – och dansundervisning.

I syfte att skapa ett kulturcenter finns en förstudie gjord av en projektgrupp med bred kompetens bestående av utställningsproffs, konstnärer, regissörer, kulturarbetare, ekonomer, entreprenörer inom grön rehabilitering samt expert på social ekonomi. Förstudien gällde en lokal där en privat ägare drivit gruppboende med daglig verksamhet men som numera är nedlagd. Förstudien beskriver hur man skulle kunna använda/bygga om fastigheten till ett kulturcentrum. Fastigheten är omgiven av en fin natur, en välbevarad fruktträdgård och en fantastisk park och är ett område rikt på historia.

Lokalen skulle kunna bli en hemvist för föreningar med ett brett kulturspektrum och med plats för utövande konstnärer inom måleri, foto, skulptur, keramik, slöjd, textil men också för föreningsmöten, föredrag, föreläsningar, föreställningar, evenemang, fester och med ateljéer för daglig verksamhet och arbetsträning med konstnärer som arbetsledare.

Konstutställningar med lokala konstnärer och gästutställare skulle anordnas löpande, konst- och konstnärsföreningar resp. enskilda konstnärer skulle dela på årets månader.

Teater, musik, prosa och poesi skulle utövas både i kursform, som terapi, i föreställningar, både ute och inne – för ung som gammal året om. Även kurser och föreläsningar i byggnadsvård, trädgårdsskötsel, biodling, trädvård, pomologi, grönsaks- och kryddodling finns med bland förslagen samt ett café som sköts av personer i arbetsträning inom daglig verksamhet.

Unga och unga vuxna

Unga människor kräver idag delaktighet och inflytande! De måste få vara med i planeringen av det framtida samhället!

Kommunen gör en ny satsning i sitt arbete med medborgardialog som innebär en möjlighet för ungdomar på gymnasiet att tycka till och arbeta fram förslag på lösningar till aktuella lokala frågor. Ungdomar är en viktig målgrupp i diskussionerna om utformning av framtida samlings-lokaler och verksamheter.

Var är dörrenoch vem har nycklarna? Hur ska unga med sina fräcka och annorlunda idéer ges utrymme bland det etablerade? Många unga är med rätta stolta över den verksamhet de bedriver samtidigt som de uttalar sin besvikelse över att samhället inte hjälper till med de lokaler man behöver. Den rebelliska andan finns sida vid sida med en önskan om att bli godkänd. Att samtidigt vilja vara synlig, etablerad och rebellisk, oetablerad.

Vår framtida kultur är den som ungdomarna skapar idag. Det lär inte dröja innan vi ser resultatet av ungdomarnas energi – ”visa oss ingången och ge oss ett handtag i starten så ska vi nog visa vad ung kultur står för”. Och på längre sikt – om 50 år kanske det finns ett Lava för 70 – åringar?!

Behovet av mötesplatser för äldre ungdomar har ökat i antal under senare år och deras gemensamma nämnare har varit att ge möjlighet till delaktighet och inflytande, kreativt skapande och erbjuda möten över olika gränser. Högre kvalifikationer i arbetslivet, svårigheter att få en bostad och ”fixering” vid ungdomlighet har inneburit att inträdet i vuxenvärlden skjutits uppåt i åldrarna.

Det är viktigt att diskutera varje steg som tas i samhället för att utöka sitt åtagande uppåt i åldrarna. När risken finns att utvecklingen mot en förlängd ungdomstid ytterligare förstärks ökar behovet av mötesplatser för ungdomar i gymnasieåldern och att erbjuda möjlighet till verksamhet för ”unga vuxna

En förteckning över befintliga samlingslokaler finns i bilaga II

Verksamhetsområden

Kommunen har sina specifika förutsättningar. Projektgruppen bakom förstudien kan bli en betydelsefull länk i den pågående satsningen på samlingslokaler för kultur med ett komplement till  hamnen i tätorten. Ett kulturcentrum kan genom olika samarbeten och kopplingar till boende i närområdet, även stärka banden till och intresset för kulturen hamnområdet. Det geografiska läget främjar även samarbeten med andra områden i kommunen. Här följer ett axplock av olika verksamheter som nämnts vid intervjuer, i förstudier och verksamhetsplaner:

Konst, teater och kultur i alla dess former. Slöjd och hantverk. Biologisk mångfald. Biodling. Pomologi och annan odling. Varsam husrenovering. Grön rehabilitering med miljö, djur och natur. Introduktionspresentationer med filmvisning för besökare till planerad museislinga. Utställningar. Föredrag, föreläsningar och berättarkvällar som ställer krav på modern teknik. Historiska måltider med underhållning. Kursverksamhet. Konstutställningar – skulptur och måleri i mindre och större format. Konstpedagogiska aktiviteter för barn och ungdomar. Kulturevenemang med underhållning för upp till 200 personer. Teaterevenemang framför allt under vinterhalvåret. Konserter

Framtida behov och önskemål hos olika aktörer

Framväxten av föreningsliv och lokal kultur kan endast ske i en infrastruktur i form av ändamålsenliga och väl utrustade lokaler. Samlingslokalerna är ofta den enda arena som står till buds i närsamhället och är livsviktig för det lokala utvecklingsarbetet. Uppbyggnad av lokal demokrati och kulturell infrastruktur kräver samverkan, samarbete och samsyn.

Vid samtal med aktörer, läsning av arbetsgruppers rapporter och förstudier framgår det tydligt att det finns ett stort intresse för att driva och utvidga nuvarande verksamheter, men man hindras av att dagligen brottas med alltför små resurser och att vara hänvisade till ej ändamålsenliga och dåligt utrustade lokaler som ej kan användas till ytterligare utvecklingsarbete.

Det har bildats kontaktnät och nätverk mellan föreningar, kulturarrangörer och kulturarbetare, som hittills verkat i stort sett var och en inom sitt område. Träffarna har visat fördelarna med att bredda kontaktytorna och lett till samarbeten i olika former.

Det finns engagerade krafter som vill utveckla en kulturnod, en mötesplats för föreningsaktiva, kringboende och företagare i närområdet och ett besöksmål värt namnet.

Det finns önskemål att hamnområdet kompletteras med ett ”hus”, en mötesplats där allting ska och kan hända och som kan synliggöra andra delar av kommunen.

Det finns ett uttalat behov av utrymmen eller ytor för att synliggöra en ”speciell sorts” företagare, d v s konst – och kulturföretagare och entreprenörer med speciella behov. Att konsten och kulturen synliggörs och får åtnjuta samma status som andra yrkeskårer. Kulturdriven företagsutveckling är ett strategiskt utvecklingsområde för kommunen där man skulle kunna arbeta tillsammans med kulturarbetare och det traditionella näringslivet i samverkan och skulle innebära ett erkännande av kulturdrivet företagande som bransch. Det finns också ett starkt intresse från flera aktiva kulturföreningar i kommunen att samla intresserade i en gemensam organisation för konst och kultur och bygga broar till näringslivet och idrotten

Nya lokaler nu och i framtiden

De omedelbara lokalbehoven finns beskrivna under rubriken ”Aktörer och behov”. Det är viktigt att initiativ tas dels till att lösa de nuvarande behoven av ändamålsenliga lokaler och utrustning samt dels att ta vara på det engagemang och intresse som finns att utveckla befintliga verksamheter och skapa förutsättningar för att realisera de framtida önskemål som framkommit hos de nuvarande aktiva aktörerna.

Kulturforum och kulturråd

En strategi för utveckling av samlingslokalerna och dess verksamheter, som bygger på ett antal kommuners framgångsrecept, skulle kunna vara att årligen arrangera ett kulturforum för att identifiera behov av utveckling och förnyelse inom kulturområdet i kommunen samt diskutera mötesformer för dialog och erfarenhets- och kunskapsspridning. Ett av kulturforumets syften för att skapa kontinuitetoch stärka samverkan kan vara att bilda ett kulturråd med representanter från föreningslivet, närings – livet, kulturskolor, skola, fritid, ungdomens hus med flera samt från kultur – och fritidsnämnden och förvaltningen. Aktörer, kulturtjänstemän och politiker i rådet arbetar därefter vidare med de frågeställningar som framkommit under kulturforum, exempelvis:

  • Ekonomi, bidrag, subventioner, personella resurser
  • Samverkan, föreningar – kommun – företag – andra
  • Mötesplatser i befintliga lokaler – i nya lokaler
  • Synliggörande, marknadsföring – hemsida
  • Kulturråd, samordna – utveckla – föra dialog – vara pådrivare
  • Behov, identifiera behov av utveckling och förnyelse inom kulturområdet. i kommunen
  • Kulturforum, genomföra minst ett kulturforum per år för erfarenhets- och kunskapsspridning.
  • Plan för hur långsiktig samverkan mellan kulturföreningarna och kommunen skall se ut.

“Det har alltid funnits någon där!”

Erfarenheten visar att om det finns en eller flera sammanhållande funktioner då fungerar det. Att det finns professionellt stöd som kan stötta, inspirera och stärka arrangörer och aktörer. Möjliggörare för det ideella arbetet och med bred kunskap om kultur ger just det betydelsefulla stöd till alla de frivilliga krafter som finns i kommunen och visar på kommunens vilja att skapa mötesplatser för upplevelser, utbildning och utveckling. En eller flera samlande krafter som tar tillvara på idéer och har en starkt drivande roll för:

  • att stödja utveckling av långsiktiga verksamheter och projekt
  • att vara nätverksbyggare i kommunen
  • att utveckla modeller för att nå ut i hela kommunen

De offentliga myndigheterna kommer också framöver att behöva “bjuda på” en del av kulturens kostnader inom de områden där man vet att kostnader ger långsiktig återbäring. Det är viktigt att samla människor för dialog om varför ett rikt och brett lokalt kulturliv är en viktig del i Värmdös fortsatta tillväxt och utveckling.

Att vissa kulturella verksamheter får kommunalt stöd för att kunna överleva är ingen ny idé. Sedan seklets allra första början har de styrande varit eniga om att marknadskrafterna inte kan få härja helt fritt på kulturområdet eftersom kulturpolitiken inte är till för att styra folks val, utan för att skapa valmöjlighet.

Hur man får det ideella arbetet att verka med full kraft

För att utveckla ett rikt ideellt föreningsliv och ett starkt socialt nätverk bör det horisontella samarbetet lyftas fram. Det svenska föreningslivet av tradition fungerar mycket vertikalt. Lojaliteten till den egna föreningen är ofta viktigare än att samarbeta med andra föreningar och det interna budskapet i respektive förening gäller snarare att stärka och rekrytera till den egna föreningen – än att göra en insats tillsammans med aktiva i andra föreningar. Den vertikala sammanhållningen blir viktigare än att göra en insats på “tvärsen”. Engagemanget binds till den egna föreningen.

Släpp loss det sociala kapitalet!

Alla vet att det krävs en viss ansträngning för att sätta något i rörelse. Så är det också med det sociala kapitalet. Gemenskapen inne i föreningen kan ibland bli ett hinder för att vidga gemenskapen. Det känns tryggare att vara bland gamla själsfränder än att finna nya. Det är lättare att upprätthålla gammalt förtroende än att bygga upp nytt i möte med nya människor – eller bygga upp ett nytt samarbete med en annan förening eller att utveckla ny verksamhet för nya behov? För att skapa ett rikt föreningsliv som motsvarar medborgarnas behov så är det avgörande att man släpper loss det sociala kapitalet och frigör kraften för utåtriktat arbete och samarbete med andra samt tar tillvara den rikedom som ligger i det horisontella samarbetet.

”Man måste inte alltid ha definierade mål utstakade utan att det ibland är själva resan som ger resultat.” Jonas Anderson, VD Stiftelsen framtidens kultur

Utformning och utrustning

Till skillnad från idrottens lokaler med förbestämda mått och utrustning behöver kulturverksamhet i alla dess former multifunktionella lokaler, flexibla för att kunna ta emot en mångfald av aktiviteter för alla åldrar. Viktigt med möjligheten att kunna öppna upp olika utrymmen mellan varandra för att skapa större ytor vid behov. Mindre salar för 8-10 personer (15-20 kvm) respektive för 15 – 30 personer (35-40 kvm) samt större sal för ca 100 – 150 sittande (150-200 kvm). Omklädningsrum/loger m dusch (15 kvm). Större förråd för material, stolar och bord (12-15 kvm). Kök (20 kvm). Entré (70-80 kvm) samt kontor (15-20 kvm)

Grundläggande egenskaper är att vara handikappanpassade. Uthyrningsbara och tillgängliga för allmänheten. Ha en inbjudande atmosfär. Nödutgångar. God ventilation. Vara ljusa. Brandskyddade. Dusch och WC. Ha tillgång till parkeringsplatser (om möjligt). Ligga nära kollektivtrafik. Ligga i en trygg och säker miljö

Inredning

Möbler som lätt kan flyttas, stapelbara stolar och hopfällbara bord. Whiteboard. Skåp och förråd. Städrum med VA. Tillgång till vatten i vissa lokaler. Slitstarka golv. God tillgång till ström. Stapelbar scen som snabbt kan sättas upp eller monteras ner. Akustiskt rätt utformad. Tillgång till kök. God ventilation och öppningsbara fönster

Utrustning

  • Musikanläggning med CD. Projektor med duk för Power Point presentationer mm
  • Enklare ljusrigg (föreställningar och konserter)

Social ekonomi

Med social ekonomi avser organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.

Sverige har ett internationellt sett helt unikt föreningsliv. Det finns 150 000 ideella föreningar och 9 av 10 är medlem i någon förening – endast 8 procent av den vuxna befolkningen står utanför förenings – livet. 5 av 10 gör under ett år en ideell insats för någon förening och den genomsnittliga arbetsinsatsen av de frivilliga är 12 timmar per månad. Merparten av allt arbete inom föreningslivet utförs ideellt – 85 procent av föreningarna saknar helt anställda.

Självfallet representerar denna tredje sektor ett mycket stort värde. Om man räknar om de ideella insatserna till lönearbete motsvarar det i storleksordningen 300 000 anställda – vilket är i nivå med den samlade arbetsstyrkan hos de tio största privata arbetsgivarna i Sverige. Till detta skall läggas värdet av allt det som de ideella krafterna gör och tillför samhället samt den betydelse föreningslivet har för att stärka det sociala kapitalet i kommunen. Ett rikt föreningsliv stärker medborgarandan och den sociala tilliten. Såväl kommun som marknad gynnas av ett starkt lokalt socialt kapital genom det förtroende och den tillit som ligger i människors frivilliga samarbete i föreningsliv och sociala nätverk. Tillit, förtroende och samarbete ger positiva utvecklingsspiraler.

Exempel på social redovisning

I en kommun beviljades 12 arrangerande ideella kulturföreningar stöd på total 289 000 kr från kommunen under ett verksamhetsår. De drog själva in 1 224 313 kr (exkl. kommunbidrag) i egna intäkter, de bidrog till kommunens och det lokala näringslivets intäkter med 479 773 kr genom annonsering, lokalhyror, hotellnätter, förtäring m m. De utförde ideellt arbete till ett värde av 960 000 kr. och under året genomförde föreningarna 194 arrangemang för publik/deltagare på totalt 11 497 personer

Styrkor och svagheter – stimulans, erfarenheter och kompetens

Kulturarrangemang och kulturengagemang är en viktig del av en kommuns utveckling. Många arbetar med kultur på det lokala planet i ideella sammanhang, andra gör det i sin tjänst kommunalt, inom folkbildningen eller i andra organisationer, stiftelser och föreningar. Det som många gånger saknas (förutom pengar) är någon form av yttre stimulans, utbyte av erfarenheter och insatser för höjd kompetens. För att möta ett uttalat utbildningsbehov, åstadkomma mötesplatser för ännu bättre samarbete och för att ytterligare stimulera till lokala kulturella aktiviteter gäller det att ge tid och utrymme för dialog och positiva möten människor emellan, i en serie seminarier, kulturforum, inspirationsdagar eller kulturkonferenser med stort mått av fritt kreativt flöde från person till person och som bygger på deltagarnas behov och erfarenheter. Ett givande och tagande mellan projektledare, eldsjälar, kulturintresserade, konstnärer, administratörer, politiker med flera som bjuds in utifrån vars och ens erfarenheter och kompetens och som kan stimulera och ge sin bild av vad det innebär att arbeta med lokal kultur. Syftet är att överbrygga avstånd, skapa kontakter och öppenhet samt lägga grund för framtida satsningar.

Ta plats och ge rum

I omvärldsanalysen i bilaga I finns ett flertal exempel från stora och små kommuner som visar stor variation på samverkansformer och skilda framgångsvägar – men det gemensamma är framväxten av nya relationer mellan den ideella sektorns samlingslokalhållande föreningar och den kommunala sektorn. Det skapas nya allianser och partnerskap och en ny balans mellan det civila samhället och det offentliga.

Det är också tydligt att en grundläggande inventering, kopplad till ett intresse av samverkan och samutnyttjande, är det första steget i en mer samlad relation mellan kommun och samlingslokal -hållande föreningar. Den allmänna föreningsdrivna samlingslokalen ses som en resurs för gemensam nytta, både vad gäller själva lokalen och det ideella arbetet och engagemanget.
Kommunen och det offentliga har gett utrymme för att utveckla och underlätta för föreningslivet och sett det ideella och civila samhället som en vital del i samhällsbygget och det gemensamma samhällslivet.

Sammanfattning

Mötesplatser för idéer och förnyelse

Allmänna samlingslokaler är i hög grad själva närsamhället. Det är där man möts och samverkar kring gemensamma behov och intressen. Mötesplatsens betydelse syns tydligt om man ställer frågan vad det betyder att inte ha tillgång till platser för möten istället för att fråga vad det betyder att ha tillgång till sådana. Det är inte bara en plats, stor eller liten, fullmatad eller sporadisk, ett utrymme för möten – eller ställe för dans och bio – utan även en scen för kultur, en arena för evenemang och ett torg för rörelse. Den allmänna samlingslokalen som resurs är inte given utan föränderlig och måste hela tiden anpassas till nya behov och betingelser. Den skall präglas av nytänkande och nyskapande, lokalt och underifrån, i många hus och på många gårdar.

Mångfalden av föreningar och föreningsbildningar bör i betydligt högre grad än idag få tillgång till den allmänna samlingslokalens gemensamma rum. Det är viktigt att lokalen brukas eller används och inte bara förvaltas. Verksamheten spelar en allt större roll, inte bara verksamhet som direkt efterfrågas, utan också verksamhet med brett utbud som inte direkt efterfrågas. Inte bara ge utrymme för det permanenta som går att schemalägga utan också för det tillfälliga och spontana.

Nödvändigheten och vikten av att invitera och mobilisera olika aktörer i samverkan och samarbete kring olika verksamhetsidéer är alltmer uppenbar. Inte minst viktig har lokalernas utformning och utrustning kommit att bli. Vidgad tillgång till mötesplatser är en sak, behovet av nya lokalformer – inte bara för möten – en annan. Ökad öppenhet och flexibilitet krävs.

Det viktiga är inriktning på förnyelse, inställningen till att öppna upp och släppa in det nya. Att ta vara på initiativ och engagemang kring olika behov och intressen och den ideella kraften. Att ta in det som händer i möten och utbyten, att inte lämna utanför, inte stöta bort och segregera. Att den lokalhållande föreningen ser den allmänna samlingslokalen som en gemensam resurs. Klyftor kan bara överbryggas genom dialog, samarbete och samverkan. Det behövs därför ett mer samlat förnyelsearbete och en mer uttalad politik för de allmänna mötesplatserna inom ramen för en diskussion om det goda samhället och hur det skall organiseras – för delaktighet och för kulturell förnyelse.

Det är nästan alltid en skör relation mellan behov och intressen, vilket utbud som skall finnas, vilken verksamhet som skall utvecklas och hur det faktiska nyttjandet skall se ut.

Den lokala politikens prioriteringar, såväl inom föreningslivet som inom den politiska ledningen och förvaltningen spelar många gånger en avgörande roll. Det behövs en konkret diskussion om huvudmannaskap, finansiell ansvarsfördelning, former för samordning och samarbete mellan olika aktörer, partnerskap mellan offentligt, privat och ideellt samt frågan om stöd i olika former.

Under rubriken ”Samlingslokalen – tärande eller närande? genomförde projektet Samlingslokaler.nu

år 2005 nio regionala konferenser som visade på behovet och vikten av att samlingslokalhållare och kommunföreträdare möts. Cirka 300 representanter för ett stort antal kommuner och föreningar deltog. Syftet var att få en ökad förståelse för varandras behov och perspektiv och att få igång organiserade dialoger mellan kommunföreträdare och samlingslokalhållare En annan positiv effekt från konferenserna var att inventeringar genomfördes i många kommuner, inventeringar som synliggjorde samlingslokalerna som resurs och gav insikten att samverkan och samarbete måste sättas på dagordningen.

Förändring och föryngring

Generellt finns ett stort förändringsbehov och en insikt om att förnyelse måste till – inte minst ifråga om ett generationsskifte. Men är det en förnyelse som ger föryngring eller är det, omvänt, en föryngring som ger förnyelse? Hur som helst är ett generationsskifte ett akut behov. Att delegera ansvaret till de unga och det nya är en oundviklig väg. Insikten om att man måste koppla upp sig till samtiden är också påtaglig. Nya behov och intressen skapas ständigt. Känslan är utbredd att det finns så många möjligheter som ännu inte är sedda eller prövade liksom insikten att det alltid i grunden är driftiga aktörer som skapar levande platser och miljöer.

Det är därför nödvändigt med ett gemensamt språk som ser mötesplatser och det ideella engagemanget som en positiv tillgång och resurs och inte en belastning eller kostnad. Att det inte handlar om understöd utan uppdrag och uppdragsersättningar för aktörer som vill skapa miljöer där det ”är gott att vara”

2011-09-12/Pelle Wistén

Bilaga I

Omvärldsanalys

Ett axplock av goda exempel på hur kommuner och lokalhållande föreningar med gemensamma krafter och på olika sätt kan (sam)verka för att skapa goda förutsättningar för möten mellan människor och utveckling av nya verksamheter till gagn för det lokala samhället.

Kommun 1 Där människor möts, där inleds samtalen! Tanken lyfts på färd och nya initiativ tas för att utveckla bygden. Därför är bygdegården, den allmänna samlingslokalen, en grogrund för demokrati

Kommunen ska aktivt medverka till stöd för en satsning på professionell kultur i ett format som passa våra föreningsdrivna samlingslokaler runt om i kommunen. Kommunen behandlar och ser alla lokalägande föreningar som utvecklingsgrupper. Man lämnar med förtroende över verksamhets – uppdrag till föreningslivet och stimulerar dem till att bli en viktig del i det lokala utvecklingsarbetet.

När utmaningen ”Hela Sverige ska leva” kom till kommunen för ett tiotal år sedan, var det självklart att just bygdegårdsföreningen också skulle bli en lokal utvecklingsgrupp. De undrade om en bygdegård kan bli universitet? Svaret blev en satsning på ett lokalt lärcentrum. Den moderna informations – och kommunikationsteknologin blev tillgänglig i bygdegården – Dalarnas modernaste IT-hus – och ett storartat folkbildningsarbete tog sin början. Kommunen medverkade genom en snabb och säker IT-kommunikation, först via ADSL och sedan bredband. Bygdegården är nu ett kunskapens hus året om. Här pågår också amatörers skapande och professionella gästspel, bland annat med Länsteatern som genom stor konst i litet format vill nå fram till och beröra alla i länet.

Kommun 2 Samutnyttjande – nödvändigt, möjligt och lönsamt i flexibla mötesplatser

Föreningslivet är av tradition starkt i kommunen, en av de kooperativ – tätaste kommunerna i landet. Här finns en öppen och tydlig tilltro till den sociala ekonomin. Mycket av service och utbud skulle inte vara möjlig utan den ideella sektorn. De 30 allmänna samlingslokalerna ses som en kollektiv resurs, upprätthållen av det ideella. Samutnyttjande bygger på en insikt om att alla tjänar på att samverka. Samlingslokalerna betyder mycket för den lokala utvecklingen och som en möjlighet att mötas, synas, samlas, diskutera och känna sig behövd som kommuninvånare. Men samlingslokalerna måste också förnya och anpassa sig för att möta nya grupper och behov. Det krävs flexibla mötesplatser med nya tekniker som är redo att möta samhällsförändringar och olika kulturutbud.

Kommun 3 Den mänskliga vinsten i mötet i samlingslokalen som drivs av en ”eldsjälsbukett” bestående av visionärer och ”doers”.

Samlingslokalen ligger högt med en underbar vy över landskapet. Huset är byggt 1914 och renoverat och utbyggt för att skapa en uppsättning varierade lokaler med utrustning, anpassad för olika behov. En stor samlings- och sammanträdeslokal och med stora och små rum för skilda ändamål och brukare. I huset finns ett stort kök, samlingslokal med scen och loge, bagarstuga, vävlokal, fritids – gårdsdel, styrketräningslokal, datastuga, mindre konferenslokal samt bastu.

Kommun 4 Samlingslokalerna är viktiga medspelare i byggandet av en attraktiv kommun.

I kommunen finns en målmedveten satsning på samlingslokaler för samverkan kring kultur och mångfald i kvalitet och utbud. Flerårsavtal ger trygghet och utrymme för engagerad verksamhet. Kommunens princip är att den lokalhållande föreningen inte ska behöva oroa sig för själva driften av lokalen, utan istället ha kraft att genomföra och utveckla innehållet i verksamheten. Med den grundtanken infördes upp till fem år långa, ömsesidiga avtal, något som uppskattas av alla inblandade parter. För den ideella sektorn är trygghet och framförhållning högt värderat. Med ekonomisk osäkerhet hämmas satsningen på verksamheten till att mer och mer bli ett förvaltande av lokalen.

Navet för föreningslivet är Folkets hus med ekrar av mindre samlingslokaler spridda i kommunen.

Kommunen, Folkets Hus och Sparbanksstiftelsen har dessutom gjort en storsatsning och etablerat Folkets Hus som Digitalt Hus.

Kommun 5 Ett multifunktionellt hus där stiftelsen ger förutsättningarna för verksamheten och den ideella föreningen förverkligar den

Bygdegården drivs i stiftelse- och intraprenadform, en relativt ovanlig förvaltningsform. Här ser man stora fördelar med stiftelseformen. Egen ekonomi leder till samverkan på alla ledder, snabbare insatser, direktare verksamhet och flexiblare lokalutnyttjande. Ytterligare fördelar är att beslutsvägarna blir kortare och åtgärder kan vidtas snabbare. Man är en självstyrande enhet, ett slags intraprenad i kommunen, samtidigt som man har en ideell kraft i och med bygdegårdsföreningen.

Stiftelseformen etablerades 1990 i samverkan mellan kommunen och bygdegårdsföreningen.

I styrelsen har kommunen fem platser och föreningen två. Fastigheten, som omfattar totalt 3 500 kvm, ägs av stiftelsen. Pengarna ligger i en pott som hanteras av brukarna. Av de många miljoner som lånades för byggnaden på 1990-talet, återstår idag en skuld på några få. Stiftelseformen och samverkan med den ideella föreningen har sänkt hyran för kommunens lokaler med ca en miljon kronor per år. När stiftelsen bildades sköt länsstyrelsen och kommunen till medel, liksom Boverket som kan ge stöd till just stiftelser.

Kommun 6 Ändamålsenliga lokaler, ideell kraft och ett koncept för varierad verksamhet

Konferenser, kultur, fritidsgård, kafé, lunchservering och dagverksamhet i samarbete genom lokala, partsammansatta grupper med en önskan om att kunna ”gå över gränser” men som efterlyser långsiktigt tydligt uppdrag. Ett sådant avtal skulle betyda mycket för verksamheten, dess stabilitet, framförhållning och vidareutveckling.

Kommun 7 Kommersiellt, ideellt och offentligt i samverkan skapar en mångsidig mötesplats – en diversehandel med mycket skiftande verksamheter som tilltalar olika besökare och deltagare och där den ena genererar det andra.

– Vi kan inte titta krasst ekonomisk på all verksamhet, men vi får inte heller vara rädda att ta betalt av dem som bokar. Företag är en viktig målgrupp och de förutsätter att man erbjuder en professionell service. I verksamheten försöker man hela tiden arbeta brett mot skilda intressen och publikgrupper. Det gäller att ”träffa rätt” och ”känna marknaden”. Ett viktigt initiativ som tagits är starten av en arrangörsförening då 15 ungdomar skickades till Hultsfred för utbildning. Arrangörsföreningen var en viktig förutsättning när kommunen utsågs till Årets Popstad.

Kommun 8 Den ideella kraften – alternativ och lösning med gemensamma nyttigheter i ideella händer.

Den ideella bygdegårdsföreningen har kommunens uppdrag med uppdragsersättning för att sköta flera samhällsfunktioner i egen regi vilket gett den lilla orten en service som mindre orter normalt inte har tillgång till. Kommunen har en fullfjädrad bygdegård med kurser, programverksamhet, förskola – skola – fritids, motionshall, datasal med bredband, ny scen med loger och en planerad köksutbyggnad. På vardagarna disponerar förskola, skola och fritidslokalerna mellan kl. 06 – 18. Övrig tid sjuder huset av andra aktiviteter. Framgången grundar sig på förslag till alternativa lösningar, att man målmedvetet utvecklat verksamheten steg för steg och mobiliserat lokala resurser.

Det handlar om att ha en helhetssyn i politiken och att bedöma vad som är bra, vad man vill ha ut av verksamheten samt att ge rum för kulturen, förenings – och kulturlivets mångfald!

Kommun 9 Ett paraply för ett hundratal föreningar!

Öppet, växthus, egen kraft och lust – Folkets Hus – ett kultur- och utvecklingsnav i närsamhället

Ett öppet hus för fria tankar, debatt, samverkan, ungdomsråd och möten – som är öppet alla dagar i veckan. Ett växthus för utbildning, kreativitet och utveckling med skolundervisning i teater, dans, rörlig bild, mini – entreprenörsutbildning och medieverkstad. Ett lusthus för fest, nöjen och gemenskap. En mötesplats som ger grogrund och möjlighet för en mängd lokala projekt.

Kommun 10 Mervärdet med det ideella måste få kosta nå’t!

Riktmärkena är enhetligt regelverk, ömsesidigt partnerskap, samtal, dialog, förhandlingar och den ideella kraftens initiativ och engagemang – att kunna se möjligheterna och säga ja! Kommunen har utvecklat en policy för samarbetet med föreningslivet. Som grund finns en uttalad vision som bygger på en inventering och en omvärldsanalys. Programmet förs ut på alla nivåer med målet att alla politiker och tjänstemän ska dra åt samma håll. I kommunen finns ett beställ – och utförandesystem. Beställaren är Kultur – och fritidsnämnden och utföraren är Kultur – och fritidsförvaltningen. På detta sätt markeras föreningslivets betydelse och kommunens förtroende för den ideella kraften. Målet är ett ömsesidigt partnerskap där man ger uppdrag i förhand istället för bidrag i efterhand.

Kommun 11 Inventering, samverkan och genomtänkt, balanserat samutnyttjande.

Kultur – och fritidsnämnden har initierat en ambitiös inventering av lokaltillgänglighet, synliggörande och öppenhet samt en dialog om lokaler som infrastruktur och verksamhetsinnehåll. Man ville ha en kontinuerlig inventering av samtliga samlingslokaler och mötesplatser i kommunen för att hitta fram till politiska överväganden och en kvalitetssäkring. Tanken på närhet i den ytmässigt stora kommunen har förstärkt inriktningen mot en prioritering av verksamhet underifrån och inifrån.

– En samlingslokal måste alltid erövras, vara levande och utvecklas för att fungera!

Politikers medvetenhet om den ideella kraften och dess samhällsbyggare kan endast stärkas genom den kunskap man får genom dialog och samverkan. En målsättning är att utveckla ett småskaligt och lokalt anpassat entreprenörskap, över gränserna för de ideella, offentliga och privata.

Uppfinnarverkstan är ett konkret exempel på hur det stöd som kommunen ger till ungdomsverksamheten kan användas.

Kommun 12 Kommunens kulturverksamheter bidrar till ett fritt och öppet kulturliv som präglas av hög kvalitet, mångfald i kulturella uttryck och tillgängligt för alla. Nya metoder krävs för att nå nya målgrupper och publik samtidigt som de trogna besökarna ska värnas. Kulturmötesplatser ska uppfattas som öppna och toleranta.

Visionen siktar högt – en kommun i världsklass. Under målområdena ”Mångsidig och upplevelserik” ”Växande och innovativ” ”Medborgarnas kommun” där kulturen spelar en strategisk roll med bland annat starka kreativa näringar och ett kulturutbud i världsklass. Förvaltningen har tillsammans med en stor mängd aktörer tagit fram ett förslag till en särskild Kulturvision som förväntas antas av kommunfullmäktige under 2011. Kulturvisionen betonar kulturens stora betydelse för fortsatt utveckling, det demokratiska samtalet och för människors möjlighet till bildning, upplevelser, personlig utveckling och kreativitet. Kultur är också en snabbt växande del av tjänstesektorn och som sådan av stor betydelse för kommunens ekonomiska och sociala utveckling. Som ledord i kulturvisionen föreslås: Upplevelserik och attraktiv – Tillgänglig och välkomnande – Utmanande och nyskapande

För att stimulera produktivitet, konstnärlig förnyelse och kvalitet i det fria kulturlivet ska en översyn av verksamhetsstödet genomföras för att ta fram förslag på hur aktiva stödformer snabbare kan hjälpa till att etablera nya initiativ, producenter, arrangörer eller projekt på kulturarenan.

Särskild uppmärksamhet ska ägnas verksamheter som strävar efter att nå publikgrupper som är svagt företrädda i kultur- och föreningslivet. Förutsättningarna att stärka ett ökat samarbete mellan nya initiativtagare, föreningar, arrangörer, producenter och fria kulturlivet ska också ses över. Unga ska vara nöjda med möjligheterna till eget utövande av kulturaktiviteter. Arbetet med att förverkliga planen Kultur i ögonhöjd fortsätter. Utbudet till barn och unga mellan 9 – 13 år utökas.

Bilaga II

Befintliga samlingslokaler i kommunen

Framväxten av föreningsliv och lokal kultur kan endast ske i en infrastruktur i form av ändamålsenliga och väl utrustade lokaler. Samlingslokalerna är ofta den enda arena som står till buds i närsamhället och är livsviktig för det lokala utvecklingsarbetet. Uppbyggnad av lokal demokrati och kulturell infrastruktur kräver samverkan, samarbete och samsyn.

Pelle Wistén, utredare